Kategoriarkiv: Sex

Vad är sexigt?

Häromdagen såg jag en grej på Twitter, en tjej jag följer som hade skrivit följande:

raggpengar

Jag har märkt av det här hos flörtar också – och jag har även gjort det själv. Det är fascinerande hur mycket vi knyter en meningslös merit som pengar till hur attraktiv eller sexig vi uppfattas. Om det är nånting här i världen som är ett påhittat värde så är det pengar och att vi applicerar hur mycket av detta påhittade värde till vår egen attraktion får mig att klia mig i kalufsen.

Att vi lever i ett monetärt styrt samhälle är ingen nyhet och jag är en högljudd kritiker av detta. Pengar är pengar, tyvärr har vi upphöjt pengar till nåt slags gudalik status och det får oss att göra märkliga saker i jakten på detta teoretiska värde. Det urholkar människovärdet och gör oss till tomma skal när reella värden (kärlek, omtanke, omsorg etc) blir sekundära i förmån för att lägga sedlar på hög eller fylla ett bankkonto.

Jag har det relativt gott ställt. Jag bor i en fin lägenhet, jag har tak över huvudet och jag har inga direkta problem att fylla mitt kylskåp eller köpa de prylarna jag vill ha. Jag är medveten om detta och jag är också medveten om hur det är att inte ha det så bra då jag i mitt liv haft perioder av djupt ekonomiskt svårmod. Det har i sin tur lärt mig att pengar är just ett påhittat värde och säger ingenting om en persons verkliga värde. Det som säger nånting om en persons verkliga värde är om hen kramar om dig när du mår dåligt, om hen lyssnar på dig när du behöver hjälp, om hen deltar i dina tankar, åsikter och ditt liv. Det är verkligt värde. Att sitta tilsammans och dricka en kopp té medan man pratar om livet. Pengar är bra till mycket men det är en värdelös metod att försöka värma själen.

Pengar är inte sexigt. Det som är sexigt är saker som kommer inifrån en människa. Intelligens, självförtroende, charm, individualitet, känsla, tålamod, humor. Det är bara ett axplock av saker som kan vara sexiga.

När jag attraheras till kvinnor blir det sällan pga deras utseende och aldrig pga deras sociala status eller hur stabil deras ekonomi är. Jag attraheras av humor, charm, intelligens och att våga vara sårbar och mänsklig. Det spelar ingen roll om du är kort, lång, tjock, smal, blond eller brunett – eller vad du nu är. Det jag tycker är sexigt är att du är du, att du tar med dig din unika blandning av personlighetsdrag.

Det är sexigt med äkta människor.

Kuken i fittan

Det finns ganska gott om definitioner av vad som är sex. En generell och outtalad norm är att ”riktigt” sex är en kuk som sticks in i en fitta. Övriga saker kallas sällan för ”sex” utan man använder olika andra uttryck istället. Man använder ord som förspel, efterspel och olika varianter som t.ex. oralsex eller analsex. Alla dessa uttryck tycker jag underförstått leder till att det enda ”riktiga” sexet är just kuken-i-fittan.

Som sagt är inte det här någon officiell norm och mycket av attityden är väldigt subtil. Jag funderar dock ofta över vårt språkbruk och hur när man börjar använda alternativa uttryck eller olika variantuttryck kan det kännas som att man börjar utesluta saker ur nåt slags ”äkthet” som de-facto etableras. Det blir lite för många osynliga definitioner av vad som är riktigt sex och vad som inte är riktigt sex. Generellt anses ”sex” vara samlag, återigen definierat till en kuk som sticks in i en fitta.

Om så är fallet har jag sex relativt sällan. Det senaste året har just penetrativt sex fått stå tillbaka i min värld, jag och Blanka har oftast andra former av sexuellt umgänge. Emellanåt samtalar vi lite om detta och har bestämt oss för att oavsett vad vi faktiskt gör och oavsett om det innehåller penetration eller ej så är det för oss sex; vi benämner det som sex och om andra frågar så har vi haft sex.

Missförstå mig rätt, jag tycker väldigt bra om penetrativt sex, speciellt med Blanka eftersom hon är så oerhört skön. Men precis som många andra i landet har jag blivit uppvuxen och (hårt uttryckt) indoktrinerad med att sex är penetrativt sex, en kuk i en fitta, samt att andra varianter inte är lika eftersträvansvärda även om de kan vara lika sköna på ett annat sätt. Så sakteliga har jag fått lägga undan dessa tankar och vänja om mitt sätt att se på sex eftersom jag inte längre gillar att ha såpass snäva definitioner.

När det finns tid och ro är penetrativt sex mellan mig och Blanka väldigt trevligt. Oftast gillar vi dock att ha andra typer av sex, men det blir inte mindre ”sex” mellan oss för den skull. Vi knullar varandra friskt oavsett om det är med könsorgan, munnar, händer eller viskningar.

Men den här de-facto definitionen av ”riktigt” sex som just penetrativt sex gör mig lite orolig. Det är en trend som går i samhället sedan några år att både eftersträva äkthet men även att göra reglerna och gränserna för vad som är äkta så otroligt mycket snävare och trängre. Det oroar mig också att vi eftersträvar äkthet men samtidigt fejkar och förvränger begreppet. Tidningar som talar om för oss hur vi ska trivas precis som vi är och att alla är okej och jämlika, förutsatt att vi spenderar sjuka mängder tid i ett gym, spacklar ansikten med smink, kapar bitar av oss själva hos plastikkirurgen och bantar tills vi blir röda i ansiktet av ansträngningen.

Sex är inget undantag där. Sex ska vara äkta, det ska vara bäst. Så gott som varje tidning som ens avlägset berör ämnet ger oss listor med knep och knåp för att göra sexet bättre. Jag undrar, är det inte bättre att göra sex bättre på ditt sätt? Istället för att prova nåt slags lista från någon som inte har den blekaste aning vad du tycker är skönt? Det är klart att man kan ta inspiration från listorna, prova lite nya saker och röra om lite i det sexuella – men sex är ju inte en byggsats, det är inte en IKEA-säng som ska sättas ihop på ett rätt sätt – det finns inget rätt sätt att ha sex, det finns bara DITT sätt.

Därför vill jag bara säga till alla män, kvinnor eller om ni är nånstans mitt emellan: Det är helt okej att inte ha penetrativt sex och det betyder inte att ert sexliv är mindre riktigt eller att ni inte har ”rätt” sorts sex. Om du har en fitta och inte gillar att ha kuk i den, eller om du har en kuk men trivs bättre utan att stoppa in den i kroppsöppningar så är det helt okej! Din njutning är precis som du vill ha den och ditt sexliv innehåller precis lika mycket sex oavsett hur du har sex.

sexualways

Rätten att runka

Jag fascineras över osäkerheten som många människor upplever kring att deras partner onanerar. Emellanåt stöter jag på den, antingen på nätet eller i verkliga livet och det yttrar sig nästan alltid på ungefär samma sätt. Person A blir osäker och upplever att partners onanivanor innebär att Person A är mindre attraktiv, inte lika sexig samt att partnern eventuellt överväger att vara otrogen och/eller sluta ha sex med Person A överhuvudtaget.

Det här är en sån sak som jag trots alla mina svängningar fram och tillbaka i min egen sexualitet, trots min egen syn på relationer, trots mina egna funderingar kring människors sexliv aldrig har blivit klok på och aldrig själv upplevt. Ibland kan jag bli osäker på om jag kommer att bli lämnad för ”någon bättre” (vad nu det betyder) när nån partner till mig har sex med andra – men jag har aldrig på något känslomässigt plan lyckats förstå varför man blir osäker på sin partners onanivanor eller att ens partner överhuvudtaget polerar raketen eller rullar snigeln.

Jag har en viss känsla att jag skrivit om detta förut men om någon kan ge mig lite insikt skulle jag uppskatta det. Speciellt om kvinnor som blir osäkra på sig själva när partnern onanerar för att de har mens och/eller inte är på humör för sex ändå kan förklara lite. Varför ska en partner avstå att onanera när Person A ändå inte är på humör för sex?

Ja, det är ett krångligt ämne med många infallsvinklar och säkerligen många tankar – men jag undrar verkligen!

Seså, kommentarsfältet är där nere. Ös på!

Det är inte lätt att vara ung!

Emellanåt tycker jag lite synd om de som är tonåringar idag. Nni drabbas både av de vanliga problemen som unga människor och tonåringar har drabbats av genom alla tider (frågor som ”vem är jag?” och ”vad vill jag med mitt liv?”) men även av ett mycket hårdare klimat kring vad som är ”normalt” och vad som är okej. Den som säger att ingenting har ändrats för tonåringar vad gäller sånt anser jag är full med skit, t.o.m. en 30-plussare som mig som har ganska lite kontakt med tonåringar kan se att trycket att vara ”normal” är galet hårt på våra unga idag. Jag blir rejält mörkrädd de få gånger jag bläddrar i blaskor som Veckorevyn eller Cosmopolitan, blaskor som riktar sig till unga tjejer och som är så läskigt skrivna och väldigt hårda med vad som är okej och inte okej. Jag tycker det är trist också för unga killar glöms helt och hållet bort – om du inte faller i någon av de tydliga och enkla kategorier kring ”manlighet” som definieras idag är du helt vilsen. Mansrollen som specificeras för unga killar gör dessutom väldigt lite utrymme för att killar faktiskt också vill prata känslor, tankar, funderingar och framtid. Inte alla killar vill spela fotboll, dricka bärs eller knulla brudar. För att inte nämna alla unga människor som varken känner sig som killar eller tjejer – vad ska de göra?

Det är inte lätt att vara tonåring. Med det sagt, om det finns nånting som kan klassas som normalt för att vara tonåring så är det att vara förvirrad och osäker på sig själv. Alla är det, i olika utsträckning. En del är det mer än andra, andra är det mindre än andra. De som ser ut att aldrig vara det är oftast de som är bäst på att dölja det – men alla är det. Man är ung, man är osäker och man provar på saker för att försöka lista ut vem man är och vad man gillar. Gillar man kukar, fittor? Vilken musik gillar man? Klädstil? Etc etc. Att vara ung är att prova på saker tills man vet säkert vad man gillar och vad man inte gillar.

Jag var ung och osäker. Jag visste inte heller riktigt vem jag var eller vad jag gillade. Jag var en ganska typiskt nördig kille. Jag ville prata med tjejer, jag hade lätt för att bli attraherad till dem men jag var också oerhört kass på att uttrycka mig. Osäker som jag var brukade jag försöka låta som nånting annat, nånting mer i linje med hur jag trodde killar skulle prata. Fullständigt patetiskt såklart men det är något som alla tonåringar provar på. Vi vet ingenting, vi har väldigt lite erfarenhet både om oss själva och världen i stort. Jag var fantastiskt naiv kring många saker; det var en naivitet som följde mig in i vuxenlivet i de tidiga 20 och skapade en hel del förvirring och ansträngd stämning i mitt huvud. Men det är okej – alla tonåringar är så.

Det här kan också låta paradoxalt om man säger det till en ung människa – men den bästa resursen ni kan ha för att förstå livet är faktiskt de som är äldre än er. Ja, jag vet. Ni är odödliga, ni kan allt och ni vet allt. Fast det är ju inte sant, och när ni lyckas lägga åt sidan den där stoltheten som alla unga människor utrustas med så är det något ni ofta vet. Av någon anledning är det vanligt hos unga människor att göra revolt mot det som de ser som vuxet (dvs allt som verkar tilltala människor i ålder 22 och uppåt) och istället försöka lista ut saker själva.

Dra nytta av äldre människor! Lär känna någon som kan hjälpa er, som kan svara på frågor. Alla har frågor och alla vill ha kunskap. Ibland kan dessa människorna vara dina egna föräldrar, men ibland är föräldrarna också dåligt utrustade för att svara på svåra frågor eller ge vägledning. Jag hade tur, jag har smarta, tålmodiga, pedagogiska och förlåtande föräldrar som lät mig göra mina egna misstag men som fanns där för att hjälpa mig upp när jag misslyckats så illa att jag inte kunde ta mig upp för egen maskin. Jag hade turen att ha föräldrar som inte var rädda för att kavla upp skjortärmarna och sticka ner händerna upp till armbågen i sina tonårssöners tankar och problem, hjälpa dem att skruva saker rätt och hjälpa dem att hitta rätt. Jag hade turen att ha föräldrar som till största delen slutade vara föräldrar när jag blev vuxen och som övergick till att vara nära vänner istället. De hjälper mig fortfarande ibland, och det är jag tacksam för. Ibland sörjer jag valet att inte ha egna barn, för jag kommer inte att ha nåt barn att vara en lika bra förälder till som mina föräldrar är för mig. Men, sånt är livet. Vi gör alla val och vi står för dem.

Låt mig sammanfatta det lite, för dig som kanske är ung och tonåring och råkat hitta hit i jakten på kunskap och insikt.

  • Det är okej att vara förvirrad! Alla människor är det i nån utsträckning!
  • Det är okej att vara hetero/bög/flata/bisexuell/trans eller vad du nu känner att du är!
  • Tänk igenom dina beslut. Stora beslut kräver längre betänketid!
  • Var inte rädd för impulser heller – du är ung, njut av det!
  • Gör misstag. Man lär sig av sina misstag och har man inte vågat kanske man ångrar det senare.
  • Flörta med killar, tjejer, vad du nu finner attraktivt. Om du blir dissad är det inte slutet, ta det inte personligt.
  • Ha sex. Så mycket sex du kan, med vad du nu finner dig attraherad till.
  • Använd skydd. Kondom är bra, stoppa några i jackan eller fickan eller väskan eller vad du nu har med dig överallt.
  • Lär dig vilka människor som är vettiga och vilka du kan ignorera. Om de kallar dig slampa eller dum i huvudet, ignorera dem.
  • Du kan inte allt och du är inte odödlig. Det är okej! Fråga någon pålitlig människa om du är osäker kring nåt.
  • Låt inte någon säga åt dig att du inte duger. Det finns inga krav på dig. Du har bara ett liv, LEV DET SOM DU VILL LEVA DET!
  • Lyssna inte på vad tidningar säger att du ska vara. Lyssna inte på smörja som Aftonbladet eller Veckorevyn säger.
  • Slösa inte bort all din tid på att se på TV. Läs böcker, skriv berättelser, måla tavlor eller gör nåt kreativt också!
  • Var inte rädd för din kropp! Var hårig, var rakad. Var dig själv, vem du än är!
  • Prova vad du gillar. Om du gillar att vara som alla andra så är det okej. Vill du inte göra som alla andra är det också okej. Kom ihåg, DITT LIV!

Lycka till!

Gästblogg: Eia om sexmissbruk

Sexmissbruk kan väl aldrig vara ett problem? Sex är härligt, skönt och bra, så hur kan det vara ett missbruk? Och hur kan man vilja komma ur ett sådant ‘missbruk’??”

Att sex är härligt, skönt och bra är det väl knappast någon som säger emot. Samtidigt så är det viktigt att tänka på att ett missbruk, oavsett vad man missbrukar, handlar om något som man inte kan kontrollera. Handlingen tar överhanden över vilja och sunt förnuft, och man beter sig på sätt som man annars inte skulle göra.

Sexmissbruk finns säkert i lika många olika former och varianter som det finns människor som är ”drabbade”. Och det är inte helt enkelt att definiera, än mindre lätt att leva med. Jag googlade sexmissbruk och hittade den här sidan. Läste vad som står och mycket låter väldigt likt det beteende som jag själv har.

För ja, till viss del (?) så är jag sexmissbrukare. Sex är ett sätt för mig att få bekräftelse. Det bottnar i en hel del annat och jag kan inte svara på hur eller när det startade, men jag insåg i ett terapisamtal för en tid sedan att det hör till något slags beteendemönster som jag har. Det är lätt att ”få tag” på sex som tjej. Sex är ett fantastiskt effektivt sätt att dämpa ångest på. Sex ger en positiv känsla både i hjärnan och kroppen, och det fungerar därför ohälsosamt bra till att använda som någon slags distraktion. Nackdelen är att det blir destruktivt. Man gör det inte för den där goa fina känslan, utan för att glömma någonting annat. Det kan handla om en tanke, en känsla eller en annan person, men den röda tråden är att det handlar om något man vill trycka bort. Något man inte vill tänka på, eller känna känslan av.

Jag kan inte svara på hur ett sexmissbruk börjar. Jag kan inte ens svara på hur mitt eget började, för jag insåg inte att jag hade ett problem med min sexualitet förrän kanske ett år sedan. En terapeut som jag träffade konstaterade att jag kanske inte hade det mest hälsosamma förhållandet till sex. Hen menade på att eftersom jag dels sökte bekräftelse via sex, använde det som ångestdämpande och dessutom oftast ångrade mig efteråt, så var det något jag borde börja fundera över.

Jag är (nuförtiden) mycket väl medveten om att jag har problem med min sexualitet. Jag kan inte dejta en kille och ha en sexlös dejt utan att automatiskt utgå från att han ogillar mig och att ”vi” inte har någon framtid tillsammans. Som en konstig spegling av det så kan jag även bli väldigt arg och upprörd om jag träffar en kille som enbart vill ha sex. Eller om min känsla säger mig att det enda jag duger till, är sex. Och här kommer missbruket in – jag ställer upp ändå. Jag kan inte låta bli. Jag vill göra honom glad, jag vill få bekräftelse genom sexet att jag åtminstone duger till någonting. Men ångern kommer som ett brev på posten ganska snart därefter och det om något är väl ett ganska tydligt tecken på att något man gör är ”fel”.

Att ha sex med olika personer i olika relationskonstellationer eller utanför dessa, är inget som jag tycker är fel, rent generellt. Sex ÄR bra, härligt, underbart och allt annat därtill. Jag kan ha ”hälsosamt sex” med, men det är tyvärr ganska sällsynt. För min egen del skulle jag nog må bra av att en relation med någon som kan bekräfta mig på andra sätt än sex, men utan att det för den sakens skull ”bara” är en vänskapsrelation.

Det är bara att konstatera. Sexmissbruk är, som de flesta andra missbruk, väldigt knepiga. Knepiga att förhålla sig till, knepiga att ta sig ur.

Sedan funderade jag på en annan sak, angående det här med sexmissbruk. Hur skulle du reagera om din partner, eller en person du är på väg att inleda en relation med, berättar för dig att hen är, eller har varit, sexmissbrukare? Hur skulle du se på den personen, och hur tror du att det skulle påverka er framtid? Det här är stora frågor för mig, eftersom jag så fort jag börjar träffa någon, börjar oroa mig för att behöva berätta. Måste man berätta?

Mycket att fundera på…

Jag ”borde” ingenting!

Häromdagen pratade jag med Blanka. Det var ännu ett av de vanliga samtal som alla par har. Vardag och kärlek. Hon nämnde i förbigående att hon och Niva hade haft sex och berättade sedan om en rolig liten anekdot i samband med detta.

Varje gång nåt sånt här händer känner jag en märklig känsla. Det känns ungefär som en pytteliten cirkusdvärg rycker mig i byxbenet och piper ”hallå, hallååå, du borde bli svartsjuk nu!” samt drar i nämnda byxben ungefär som om det vore repet som fick kyrkklockorna att ringa.

För känslan har ingen makt över mig. Den finns bara som ett slags mental blindtarm, en kvarleva från tiden då sånt här kanske hade stört mig. Idag blir jag mest störd på att denna envisa lilla fjantkänsla fortfarande försöker få mig att känna saker som jag valt bort i mitt huvud. Jag blir generellt inte svartsjuk över sexuella saker. Min svartsjuka bottnar sig i osäkerhet och rädsla för att bli lämnad. Så länge jag får den bekräftelsen stör inte sexbiten mig.

Men ändå finns den där irriterande lilla cirkusdvärgen kvar och försöker få mig att bli upprörd. Det där gamla inlärda beteendet som lärdes in av en monogam norm. Den norm som jag inte längre följer, inte längre behöver men som är ett ärr på min själ precis som jag har ärr på min kropp.

Gästblogg: Niva om frågan och svaret

Var stolt över frågan du ställer, inte över svaret du får.

Sex, tar detta ämne aldrig slut, nu kan det väl snart inte finnas mer infallsvinklar eller?
Kanhända har någon annan berört detta redan men jag tänkte ändå lägga ut texten lite om huruvida det frågas efter eller erbjuds sex.

Initiativ till sex och tillgänglighet för sex, gränsen är i praktiken hårfin men av någon anledning utmålas den som oöverstiglig och helig i en del kulturer, däribland ofta i vår svenska nutidskultur. Varför har vem som tar initiativet vid tillfälliga sexuella kontakter så stor betydelse för vilka roller som antas och hur dessa kanske fäster sig vid en persons självkänsla efter lite upprepning? Varför är det för många en sådan stor ”risk” att vara den som tar initiativ till sex med den medföljande risken att bli avvisad? Är det ens ett bra ord, avvisad? Är sex någonting man ber om, som om man skulle tigga om att bli tillåten en ynnest, ofta underförstått att det skulle vara nästan som om det skedde på den andres bekostnad?

Skulle jag låta förmäten och uppblåst om jag sa att jag föredrar att se det som att jag erbjuder sex när jag föreslår det? Är initiativet då för nonchalant, som om det inte vore viktigt för mig?
Hur jag helt tappat koncepterna om jag faktiskt uppskattar att ge och därför erbjuder istället för ber om sex?

Hur är det då med avvisanden? Finns det någon rim och reson för mig att känna mig avvisad bara för att den jag erbjöd sex inte ville/borde/kunde dela det där och då? Innebär det att jag behöver känna det som ett misslyckande och reagera med skam? Kommer det sänka min blick?

Nej, jag löser inte biljett till hela den där cirkusen!

Jag lovar er alla att jag kommer göra mitt bästa för att vara tydlig med mina intentioner. Jag kommer erbjuda sex när jag vill ge eller föreslå när jag vill dela. Jag kommer lyssna till dina ord när du svarar mig och inte försöka läsa in dolda budskap och meningar.
Att ha förtroendet för att ni kan hantera mitt initiativ är det minsta jag kan ge er och min förhoppning om att den får er att känna svängrumet öka för eran egen initiativkraft är all motivation jag behöver.

Jag kommer att vårda stoltheten jag känner över att jag faktiskt tog initiativet oavsett om vi har sex efter detta eller ej!

Och jag kommer hoppas på att bli bemött med era initiativ, även de dagar jag är drängtrött och vi båda vet att jag omöjligt kommer kunna möta dig i sex kommer jag att uppskatta initiativen för vad de är: Medmänniskor som sträcker sig ut mot mig, som vill mötas och vara mer med och mindre vid sidan av.

Detta fina gästinlägg signeras av min bonuspartner Niva. Hoppas ni tyckte det var läsvärt, jag vet att jag gjorde det! /Klumpe

Om att bli för upphetsad

Min kropp har en märklig egenhet. Det är en egenhet som kan vara oerhört frustrerande och som emellanåt gör det svårt för mig att ha sex på ett avslappnat vis.

Jag kan bli för upphetsad.

Det är svårt att beskriva, men det blir som ett tryck i min kropp och huvud. Det lägger sig i sin tur som ett slags tyngd över min fysiska upphetsning. Jag blir så upphetsad att mitt hjärta känns som om det kommer att dunka sig ut ur bröstkorgen, och när det händer slår min kropp av och sänker all verksamhet. Kuken mjuknar, huvudet blir dimmigt och jag tappar helt dragläget. Det är som om kroppen släpper upp en säkerhetsventil, en broms för att försöka sakta in och inte bli överbelastad.

Jag vet inte när det här började hända. Det är en relativt ny företeelse, kanske började det dyka upp under de senaste 2-3 åren ungefär. Jag är osäker. Oavsett när det började dyka upp är det väldigt frustrerande då jag måste hålla ett öga på min upphetsningsnivå.

Detta i sin tur leder till ett slags internt maktspel när jag blir kåt. Jag måste bli tillräckligt kåt för att kroppen ska kunna ha sex, men om jag blir för upphetsad tappar jag kontrollen över kroppen och den blir överkåt, i brist på bättre beskrivning. Blir jag överkåt är det lätt att jag istället bara hyperventilerar tills jag helt tappat lusten.

Som ni förstår är detta ganska frustrerande. Jag vill kunna släppa kontrollen men om jag inte behåller kontrollen fungerar inte min kropp helt som jag vill och då kan jag inte släppa kontrollen inom de gränser jag etablerar. Det låter motsägelsefullt, men sån är min sexuella vardag.

Finns det nån annan som märker av det här med sin kropp också?

Var har du helst sex?

Jag hittade en artikel som tipsade om 10 ställen man kan ha sex som inte är i en säng eller i sovrummet. Artikeln är lite sådär typiskt hysterisk över hur fantastiskt det är, och jag blev fundersam. Villigt erkänner jag också att även om jag haft sex på kreativa ställen har det inte varit nödvändigtvis speciellt ”bra” sex, och oavsett vilket föredrar jag att ha sex just i en säng. Sen huruvida sängen är placerad i ett sovrum eller ej, det är mindre viktigt – men en stor platt mjuk yta att ha sex på är definitivt min föredragna spelplan.

Artikeln föreslår följande ställen, och jag kommenterar dessa under varje föreslag.

1. På stranden.

Okej, visst. Stranden är ett romantiskt och sexuellt ställe. Jag själv har inte haft sex bokstavligt på en strand, men människor jag pratat med som har haft det säger att upplevelsen är något överskattad – man tenderar att få sand på obekväma ställen där man inte vill ha hård sand överhuvudtaget. Själv tror jag hellre att jag har sex på en filt bredvid stranden, än på själva stranden eftersom även om man ligger på en filt så är chansen stor att elaka små sandkorn smyger sig in under förhuden eller mellan blygdläpparna. Generellt tror jag mer att man ska ersätta ”på stranden” med ”i det fria” och då sikta på nån trevlig skogsdunge (helst myrfri) eller liknande istället.

2. I ett flygplan.

Ah, det gamla Mile High-örhänget. Såvida du inte är miljardär och har ett privatplan eller har gudomlig tur och råkar vara den enda passageraren (förutom din/dina sexpartners) så är i verkligheten enda sättet att ha sex på ett flygplan att smyga in i närmaste toalett. Jag är hyfsat frekvent flygare och jag kan informera er om att flygplanstoaletter är allt annat än rymliga – de får oftast omklädningsrum i klädbutiker att framstå som palats av utrymme i jämförelse. Varje gång jag frekventerat en flygtoalett (och det är inte ofta) har jag undrar hur sjutton man ens kan föreställa sig att knulla inne i ett så otroligt begränsat utrymme. Personligen tror jag mer på en tågtoalett – det är skönare rytm på ett tåg, mindre buller och tågtoaletter har mer utrymme. Det enda problemet där är att tågtoaletter oftast är så otroligt nasty och ohygieniska att blotta tanken är avtändande.

Men som sagt – om man är miljardär och har privatplan eller hamnar på antingen ett flygplan som är nästan helt folktomt alternativt fyllt med människor som inte har nåt emot att man knullar öppet så go for it!

3. I bilen.

Jag har haft sex i en bil, och det var… krångligt. Jag är stor och jag är bred, och inte ens under de mest atletiska åren av mitt liv var jag speciellt vig. Bilar har bättre utrymme än flygtoaletter, men det finns ändå en stor chans till dunkade huvuden och skavsår på armbågarna. Men tja, är man kåt så funkar det utmärkt och en av bilens stora fördelar är att den är väldigt flyttbar. Man kan parkera i nån trevlig skogsdunge och sen är det bara att ta för sig av varandra. Bilsex tror jag görs bäst i nån stor gammal amerikansk kombi.

4. På ett biljardbord.

Okej, why? Det ser skitsexigt ut på film och i porr, men i verkligheten tror jag biljardbord är gravt överskattade. Till att börja med är de stenhårda – det enda sättet jag skulle vilja ha sex på ett sånt är om jag får ha på mig knäskydd under tiden. För det andra är biljardbord ofta en bra bit upp över marken, så det är svårt att köra doggystyle över bordet om man inte är en bra bit över genomsnittslängd. Sist men inte minst är biljardbord utrustade med en bunt stenhårda klot som rullar runt rätt lätt – risken finns för hjärnskakning ifall man sprattlar runt mycket och skickar iväg en boll nånstans som studsar på vallen och sen kommer susande tillbaka mot ditt huvud medan du ligger där och blir påsatt.

5. I duschen.

Här har jag svårt att säga emot, faktiskt. Jag och Blanka älskar att duscha tillsammans och vi har haft massor med sexuell aktivitet i min rymliga dusch. Beroende på akrobatisk förmåga tror jag dock inte att man ska försöka sig på penetrativt sex – det är halkigt och blött, och kräver isf att båda (eller alla) parter är av ungefär samma längd. Däremot är oralsex och smekning oerhört sexigt under varmt duschvatten, och själv är jag oerhört förtjust i att kombinera nytta med nöje. Det är sensuellt att tvätta varandras kroppar och sen med händer och mun locka fram orgasmer som lämnar en skälvande på golvet.

6. På balkongen eller uteplatsen.

Här är det tydligen faran som ska vara inspirerande. Själv finner jag oftast att konceptet med att bli ”påkommen” för egen del är en garanterad lustdödare, men alla är olika. Om du blir upphetsad av tanken på att bli ”caught in the act” så go for it. Jag hoppas dock att balkongen/uteplatsen ifråga har en någorlunda bekväm stol eller soffa att knulla i, för annars låter det som ett bra recept för ömma knän eller fötter – oavsett hur sexigt det kan verka.

7. På tvättmaskinen.

Det här är en härlig gammal onanimyt som nu tydligen börjat dyka upp som sextips. För egen del tycker jag att det här innebär många av problemen med biljardbordet – högt upp vilket är opraktiskt, samt en hård yta. Lägg dessutom till att tvättmaskiner generellt är rätt halkiga och det hela låter tveksamt i mina öron. Jag tycker bättre om idén med kvinnor som sitter på en tvättmaskin och får orgasm, ungefär som att göra tvättmaskinen till en jättestor sexleksak. Men att faktiskt knulla på en? Include me out.

8. I en badtunna.

Ah, det här är däremot nåt jag kan tänka mig! Nakna i hett vatten. Det har ofta samma effekt på mig som en bastu har, nämligen att jag blir rejält kåt. Det gäller dock att det inte är för varmt, för precis som i en bastu kan det vara svårt att i verkligheten ha sex om det är för varmt. I övrigt tror jag på idén, det är dessutom perfekt upplagt för en trevlig ridtur i en badtunna. Go for it!

9. På en trampolin.

Ursäkta, va? En trampolin? Det låter som upplagt för en bruten nacke. Även om vi förutsätter att paret ifråga faktiskt INTE hoppar runt och försöker ha sex samtidigt (hett tips: skyddsnät) så låter det ändå som en exercis i att skada sig på kreativa sätt. Trampoliner är mjuka, fjädrade och även om man bara kryper runt och försöker knulla så kan det bli svårt att få grepp om saker. Om trampolinen inte är utrustad med nät skulle jag tro att möjligheten är stor att akten avbryts när en eller båda parter i stridens hetta trillar över kanten. Jag vet inte, det här triggar min känner-mig-extremt-skeptisk-gen men trampolin är inte det första jag tänker på när jag vill krydda mitt sexliv.

10. På jobbet.

Det här är också en härlig gammal sexdänga som hängt med säkert ända sen den första sekreteraren flörtade omkull sin chef över närmsta skrivmaskin. För egen del låter det rätt opraktiskt och ganska stressande, åtminstone om man håller sig till att faktiskt ha kuk-i-fittan-sex på jobbet. Däremot kan jag tänka mig lite trevligt oralsex, en têt-a-têt i ett varmt kopieringsrum där tungan leker med blygdläpparna och där varm sperma levereras i en öppen mun. Lite lagom sådär. Men hela den där dramatiska riva-ner-skiten-från-skrivbordet-varianten följt av intensivt knullande tror jag händer mer sällan än ofta. Dessutom, om man jobbar som t.ex. bilmekaniker kan det vara mer än lite smutsigt att knulla på jobbet – men å andra sidan, det finns gott om människor som tänder på sånt. Vem är jag att döma?

Så, listan är slut. Nu vill jag veta – vad tycker DU är bra ställen att ha sex på som inte ingår i listan ovan eller som står inuti ett sovrum? Kom igen nu, var inte blyg – och glöm inte motiveringen heller! Mot kommentarsfältet!