Gästinlägg: Den vackra kroppen…

Jag har alltid tyckt att andra kvinnors kroppar är vackra. Alltid fascinerats av alla deras olika utseenden. En vacker och/eller intressant kropp väcker mitt intresse. Ett intresse som i sig egentligen är ganska könlöst. Mer nyfiket. En mans kropp kan väcka min åtrå och min genuina förtjusning. En kvinnokropp kan jag bli glad av. Ibland en smula sunt avundsjuk. Men mest fascinerad. Jag kan vila ögonen på en kvinna. Relativt öppet. Precis som jag tittar på en man som går förbi. Den gemensamma nämnare är att båda måste ha ”det där”. Sen vad det är beror på är olika.
Det finns en kvinna i min yttersta bekantskaps krets som är makalöst vacker. Hon har en underbar timglas figur med en rumpa som tål att tittas på. Hon ser ut så där som jag skulle vilja göra. Hon är dessutom nöjd med sin kropp på ett härligt befriande vis. Bara det gör henne ännu vackrare.

Överhuvudtaget är människokroppen vacker. Den är fascinerande. Spännande. Stark. Och fantastisk. Ur den kan man locka lust, åtrå och skratt. Att bejaka den och tycka om den som den är, är något få gör. Mig veterligen får vi bara en kropp och en chans att leva det här livet. Att inte njuta av våra kroppar är slöseri. Att inte njuta av skönhet gör livet bra grått. Att lära oss uppskatta andras skönhet är lätt, vår egen desto svårare. Men det går. Jag gör det inte fullt ut än men jag försöker. Jag blundar och lyssnar med alla mina sinnen när mannen smeker mig över mina kurvor och ärr. Lyssnar och tror på orden han viskar i mitt öra, att jag är vacker. Varför inte? Varför skulle inte jag vara det när så många andra är det?

För en tid sedan så började jag publicera bilder på Twitter på vackra, nakna människor med orden; ”Det är för lite vackert naket i flödet ikväll.” Bilderna var och är, på företrädesvis kvinnor. Bilder på kroppar som har det där lilla extra. Väldigt ofta är det kurviga kvinnor jag publicerar. För att jag tycker om kurvor. Inte alltid mina egna förstås men gärna andras. Kurvor kittlar min nyfikenhet. Att det blir på just kvinnor beror i mångt och mycket att det finns väldigt få bilder på vackra män med det där lilla extra. Gaybilderna med hårda kukar och oljade, biffiga bringor är inte det jag vill vila ögonen på. Det attraheras jag inte av. Jag har dessutom aldrig varit typen som trånat efter kroppsbyggartypen. En och annan man av den typen har passerat sängkammaren men det beror inte på deras kroppar utan mer på att deras intellekt ibland råkat tilltalat mig. Men för övrigt så räcker det länge att en man är fräsch och rädd om sin kropp. Och hur lätt är det att hitta bilder på sådana män? ”Vanliga” män? Med hår på bröstet. Attityd. Utan ett välmejslat sexpack på magen. Breda axlar. Vackra armar. Utstrålning. Det där som gör att jag vill vila ögonen på dom. Det där som jag inte kan sätta ord på egentligen. Det som tilltalar just mig och min smak. Sådana bilder finns det bara en handfull av. Om ens det.

Det är oändligt mycket lättare att hitta bilder på vackra kvinnor. Och dom delar jag gärna med mig. När de första bilderna på kvinnorna lagts ut så kom frågan ganska omgående;

Är du bisexuell? Är du nyfiken på sex med en kvinna?

Fick ta mig en funderare men svaret är Nej. Det är jag inte. Jag är inte bisexuell eller ens nämnvärt nyfiken. Jag ska inte sticka under stolen med att jag fantiserat om att ha sex med en kvinna. Att få lov att ta på en kvinna, känna det där som en man är så attraherad av, som dom inte kan få nog av när dom åtrår en kvinna, det hade varit ljuvligt. Och intressant. Men att aktivt söka en kvinna för detta? Nej. Det heter ju som bekant att man ska aldrig säga aldrig, kanske har inte rätt kvinna dykt upp helt enkelt, men den krassa verkligheten är att en man räcker mer än väl för att stilla och återuppväcka min nyfikenhet och åtrå. Om och om igen.

Att jag tycker en kvinnas kropp är vacker och fascinerande är med andra ord inte samma sak som att min högsta önskan är att ligga med kvinna. Det är faktiskt för mig två helt olika saker. Attraktion och kåthet är i min värld ganska ofta samma sak. Men lika många gånger två helt skilda saker. En man kan väcka min lust, passion och attraktion genom att locka med det där lilla extra som får mig att stanna upp. En kvinna kan väcka min nyfikenhet. Jag kan titta på henne och tycka hon är oerhört vacker. Jag kan se på ett foto av en kurvig kvinnokropp och låta ögonen följa skuggningar, ärr och avtryck som livet lämnat på henne och le nöjt. Men därifrån till att vara sexuellt attraherad av den? Det kan tyckas märkligt men nej. Jag har frågat lite bland mina vänner och en del medger att dom fantiserat om andra kvinnor men att det stannar som just fantasier. Några få erkänner att dom gör som jag. Vilar ögonen. Kvinnan i min yttersta bekantskaps krets tycker som jag. Vi har haft livliga diskussioner om kvinnokroppens vackra nyanser. Jag vet inte hur andra kvinnor tänker om sina medsystrar? Det hade varit intressant att veta. Oavsett så tänker jag fortsätta att titta. Och le nöjt när jag ser en vacker kurva…

(Den här texten kom från Veronica som ville dela med sig av sina tankar om den kvinnliga kroppen. Tack Veronica för ett fint och tänkvärt inlägg!)

Läs även dessa inlägg:

En reaktion på “Gästinlägg: Den vackra kroppen…

Skriv en kommentar!