Hur ofta är monogama otrogna?

En tanke som hittade in i mitt huvud i morse när jag stod i duschen var den kring människor som lever i mono-normen och hur ofta de upplever att de kanske är otrogna. Alltså, vi som lever utanför mononormen har ju på våra olika sätt och vis kommit till förståelsen att människors attraktion kan vara rätt spretig och att det inte är fult eller förbjudet att bli attraherad till någon/några som man inte har en kärleksrelation med. De flesta monomänniskor har inte den förståelsen och har fått höra hela sitt liv om hur hemskt, förbjudet och fel det är.

Så, jag stod där i duschen och funderade på hur många gånger under en given dag som monomänniskor kan uppleva att de råkar glida in på förbjudet område. Inom monovärlden finns det ju en hejdundrande variation kring vad som upplevs som otrohet men förvånansvärt ofta sätts ribban väldigt lågt – jag har läst flertalet åsikter från monomänniskor som bestämt drar gränsen för otrohet vid nåt så enkelt som en tanke. Dvs, om partnern bara tänker på någon annan (och det är inte speciellt väl definierat vad man avser med ”tänker”) så är det en form av otrohet. Jag har även läst om monomänniskor som drar gränsen för otrohet ännu lägre, exempelvis vid att partnern drömmer om någon annan än den monopartner de har. Detta finner jag oerhört fascinerande, att man anser att ens partner varit otrogen i en dröm, i ett scenario som hen inte ens kontrollerar!

Därför började jag undra, hur ofta finner sig dessa människor i ett ögonblick av ”otrohet” på en daglig basis? Liksom, står de i kön på ICA och lägger märke till en snygg rumpa eller liknande framför sig, försvinner in i nån liten dagdröm och sen plötsligt drar de i nödbromsen och i panik inser att de varit på väg att bli otrogna? Inte fysiskt eller reellt otrogna utan otrogna med en harmlös liten dagdröm, tanke eller fantasi. Bara nånting meningslöst, men eftersom mononormen (och kanske även deras egna åsikter kring normen) är så oflexibel så har en känsla av skam och otrohet skapats inuti dem.

Ju mer jag funderar på mononormen och människor som väljer att leva inuti den, desto mer börjar jag känna att mononormens verkliga syfte kanske inte egentligen är att skapa tvåsamhet utan att skapa skamkänslor och förvirring. Kanske är det så, kanske är det inte så.

Läs även dessa inlägg:

7 reaktion på “Hur ofta är monogama otrogna?

  1. Råttan

    ”Ju mer jag funderar på mononormen och människor som väljer att leva inuti den, desto mer börjar jag känna att mononormens verkliga syfte kanske inte egentligen är att skapa tvåsamhet utan att skapa skamkänslor och förvirring.”

    En bra text och ett mycket pricksäkert sista stycke.

    Jag önskade att jag pallade med att gå ut ifrån min mononorm. Jag önskade att min partner ville.

    Jag gick ut från min heteronorm, åtminstone för mig och min partner. Jag berättade att jag både gillar killar och tjejer, åtminstone kan tända på båda. Fast jag är inte helt öppen om det. Ena foten kvar i garderoben. Det är okey för mig så. Min partner accepterar min dubbla natur, och kanske också går igång på den, lite.

    Själv blev jag kär och lite tänd på en annan persons ord, om man nu kan det? Jag känner inte hen, har inte sett hens ansikte, har inte pratat men hen afk, men ändå på något konstigt sätt intresserad. Det liksom kittlar till. Hjärtat ökar i frekvens när hens bild kommer upp i flödet.

    Jag slår bort tanken men den kommer tillbaka. Jag känner attraktion och ibland en diffus skam. Två känslor som battlar.

    Hade jag fått välja idag hade jag inte gjort samma val. Jag hade inte varit monogam. Ibland skriker varenda cell i mig efter något annat. Det gör ont, känner avund mot er ickemonogama, ibland.

    Uppbrottet från det monogam kostar mycket. Hela ens självbild måste omvärderas. Vänner som bygger på det monogama, barnens kompisars mamma och pappa är mina vänner. Kommer de finnas kvar? Släkten, som i och för sig ändå inte är speciellt betydelsefull, hur kommer de göra?

    Sen då. Om jag bara skulle ta och vara otrogen då med någon nyfiken välutrustad, väldeffad snubbe med colgate-leende. Eller en självsäker, världsvan, formgjuten gudinna med aptit på sexuell mångfald.

    Har varit icketrogen många gånger i mitt förra liv, vilket inte alls bara var förenat med njutning.

    Varför inte bara bejaka min lust, mina begär som hålls ner av normer och annat. Vad händer då? Ljuger jag då? Ja, förmodligen.

    Jag är ärlig mot min lust, men oärlig mot min partner. Vad är viktigast? Jag antar att jag har gjort mitt val och får stå för det. Alternativet är att bryta upp allt som livet kretsar kring – barn, skola, vänner, släkt osv.

    Under tiden, på dagar, ibland på nätterna skriker mina celler av skam, av lust

    Svara
  2. Blanka Blad

    Jag tror att många gör det som jag gjorde som mono, stänger av attraktionsuppmärksamheten. Tyvärr fanns för mig inget mer val än på och av så jag slutade även finna min partner attraktiv.

    Svara
  3. Kajsa

    För mig är svek=otrohet och då menar jag svek som att inte berätta för sin partner att man tänkt knulla med en annan förrän efter att man knullat den andre. Eller att inte berätta för sin partner att man har känslor för en annan förrän man lämnar den första för den andre. Typ. Och så har jag tyckt och tänkt lång tid tillbaka, dvs. även under alla de år jag menar mig ha varit monogam och inte enbart sedan jag valde att ”facketera” mig. I mina ögon är det sveket som gör ondast.

    Att många gör som Blanka skrev att hon gjorde, stänger av attraktionsuppmärksamheten, tror jag helt säkert är sant. Jag stänger inte av, men jag väljer ibland att inte göra något mer än att konstatera att jag ser.

    Svara
  4. j

    Jag är i en monorelation. Jag skulle gärna öppna vår relation, och jag skulle aldrig missunna min partner njutning av något slag. Men han vill inte det ta det steget så vi lever monogamt., och våra ”regler” är att vi måste prata med varandra 🙂 jag skulle känna mig sviken om han i tystnad längtade efter någon annan, det skulle såra mig.

    Svara
  5. Ingela

    Så bra skrivet!!
    Det är alltid givande att läsa här. Ibland en välbehövlig spark i baken 🙂 Ibland ett ”javisst – så här är det” 🙂

    Svara

Skriv en kommentar!