Dekonstruera en kvinna

Jag drömmer om att dekonstruera en kvinna. Nån av de där supersminkade, photoshoppade modellerna man ser på omslagen, de som man definierar som höjden av ”kvinnlighet”. Ni vet, de som maniskt rakar armhålorna, aldrig går ut utan att ha spacklat sig ordentligt, inte äger nånting annat än högklackade skor och senaste modet. De som alltid vaxar fittan för det ”känns fräschare” och som har tonvis med smink i badrumsskåpet.

Jag drömmer om att ta en sån kvinna och en efter en strippa bort alla de sakerna från henne. Att göra henne helt naken och få henne att släppa alla de invanda, påtvingade sociala riterna som definierar hennes snäva syn på kvinnlighet.

Jag vill klä av henne naken och tvätta av henne allt som inte kommer från hennes egen kropp. Jag vill se henne gå utan att duscha i flera dagar. Jag vill se hur hennes kropp återhämtar sig. Jag vill se den bli smutsig, naturlig. Jag vill få henne att tvätta bort civilisationens ritualer och produkter. Jag vill se hur håret växer på hennes ben, på hennes fitta och under armhålorna. Jag vill se hur hon i början blir panikslagen eftersom hon inte känner igen sitt ansikte utan smink i spegeln. Jag vill se hur hon lär sig att släppa det. Jag vill se henne lära känna sig själv, sin kropp från början.

Är det den dominanta sidan i mig som ger bränsle och näring till den här drömmen? Tveklöst tror jag det. Jag vill klä av henne. Inte bara klä av henne alla kläder, allt smink utan även alla ritualer, alla rutiner, alla tvång, alla förväntningar och alla definitioner. Jag vill (i brist på bättre ord) befria henne från det så att hon kan börja om från början. Jag vill vara bestämd med henne. Bestämd men ändå erfaren. Jag tänker mig det liknande som att rehabilitera en knarkare. I början blir det kanske svårt men det går lättare för varje dag.

Jag vill låta hennes hår växa. Se hur hon blir hårig på kroppen. Hur hennes hår på huvudet blir längre. Jag vill lära henne att gå naken i skogen om sommarkvällarna. Känna mossa under fötterna. Känna en varm bris på kroppen. Lera mellan hennes tår och smuts på fötterna. Jag vill se hur hennes naglar växer. Hur de förlorar sin form, kanske bryts de. Sedan vill jag klippa dem kort så att hon under nån timme får känna den där spänningen längst ut i tårna och fingrarna som man får precis efter att man klippt långa naglar. Jag vill se hur hon utforskar sitt håriga kön, hur hon lär sig älska håret under armarna och doften av sin kropp när den är varm, svettig eller kåt. Hur den doftar av henne, hennes saft, hennes kön, hennes vätskor. Inte någon doft av deodorant eller parfym, bara hennes egen smak och doft.

Jag vill dekonstruera henne så att hon kan konstruera sig själv efteråt. Bränna upp allt som hon var så att hon kan återuppstå ur askorna som nånting annat. Inte nånting bättre, men som en annan person.

Läs även dessa inlägg:

Skriv en kommentar!