Den där resan…

För ett tag sen kom en kommentar där en läsare frågade om mina tankar kring bondage. Jag började fundera, skriva och sen blev det inte så mycket mer av det. Livet kom emellan. Livet som innebär att spendera tid med människor som är viktiga för mig. Livet som innebär att låtsas vara normal och gå till jobbet som alla andra. Det fanns helt enkelt ingen ro för skrivande under tiden som livet tog plats.

Nu är det väldigt varmt ute och även om jag är trött från en het och lång dag på mitt normala jobb sätter jag mig ner och försöker skriva lite tankar. Det var ju så att det där inlägget om lite tankar utvecklade sig till ett långt inlägg om den intressanta och något krokiga resa jag gjort genom mitt liv de senaste sex-sju åren. Mycket har hänt. Massor med vatten har runnit under broarna. Det är verkligen intressant det där, att se sig i backspegeln och jämföra hur mycket man utvecklats, hur många nya saker som kommit och gått. Hur mycket man har vuxit.

Nån gång i vintras frågade en kollega på jobbet när Blanka skulle flytta ihop med mig. Jag svarade att det berodde på hur mycket han ville veta om mitt privatliv, varpå han skrattade och sa att det inte var så viktigt. I likhet med Fantomen går jag ofta på gatorna och ser ut som en vanlig man men om man lär känna mig ser man att jag bryter mot väldigt mycket av det som anses ”normalt”.

Att utforska en del av de grepp och rörelser som människor klassar som BDSM är det senaste i min personliga utveckling. Ungefär nu skulle Blanka glatt pipit nånting om att jag ”aaaaaldrig skulle testa det” och sedan försökt kittla mig, men hon har rätt. Många saker som jag i det förflutna sagt inte varit nåt för mig har sakteliga visat sig vara nåt för mig. Jag har inte rusat in i nåt, men jag har provat mig fram och upptäckt att jag trivts med det. En del saker har jag lämnat bakom mig, en del har jag behållit.

Generellt är jag rätt ointresserad av att diskutera BDSM med andra ”utövare” eftersom jag är en sån gör-det-själv-person. Jag vill utforska det på mina premisser, inte få höra hur jag borde göra det här eller det där. Jag är ju som bekant ganska allergisk mot det här med regler och att göra på ”rätt sätt” utan jag vill lära mig på mitt eget sätt. Jag tar till mig tips som jag anser matnyttiga men jag undviker att följa nån uttalad eller outtalad regelbok. Det är svårare på mitt sätt, man måste vara mer lyhörd och ha mer tillit men samtidigt är det mer belönande för det är även en inre resa i mina egna drifter och tankar såväl som en sexuell resa. BDSM är för mig mest en verktygslåda. Jag plockar ur de saker jag njuter av och använder. Resten struntar jag i. Det är min filosofi sen länge och den passar bra även när jag utforskar det här.

Just ikväll sitter jag mest och myser medan den varma kvällssolen reflekteras in i mitt vardagsrum. Sitter bra här, varm och trygg med en längtan efter en vacker kvinna att binda, smeka och ta för mig av tills hon gnyr av lust och kontrollerad sexualitet.

Läs även dessa inlägg:

5 reaktion på “Den där resan…

  1. arthur

    Den sista meningen i inlägget är onekligen ett härligt koncentrat och tar mig friheten att göra en liten uppdelning och omformulering.

    ”Man binder, smeker och tar för sig…”

    Vilket kan tolkas rätt egoistiskt men i slutet av den meningen finns ett kanske lite dolt men mycket viktigt budskap från Klumpe. Den som tar har också att ge…

    ”tills hen gnyr av lust”

    Den viktiga balansen återställd.

    A

    Svara
  2. vildvanilj

    Jag har haft orsak att tänka mycket på det där med BDSM också. Eller, kanske mest, BD-biten. Är rätt ointresserad av S’et och M’et. Men, kan konstatera att jag tycker om att ta rollen av undergiven en aning.
    Men, som du, så känner jag sällan igen mig i BDSM-pratet, rollerna, reglerna. Är inte heller ssk intresserad av att diskutera det m ngn annan än personen jag för tillfället dejtar. Där kan jag lära mig något, få ett utbyte. Små, små bitar av insikter.

    Men, två saker som hjälpt mig att förstå min egen önskan om tydliga roller är dels uttrycket ”sensuellt dominans”. Något jag tycker mig ha upplevt och som också är det jag tycker om. När en man tar kontroll över min lust. Det är en hjälp för mig, en sak som får mig att känna lugn, att stanna i kroppen. Att slippa valmöjligheter och istället lämna det åt min partner (som jag förväntar känner mig väl) att välja. Hjälpa. Guida. Leda.

    Det andra som hjälpt mig är den här definitionen:
    http://vildvanilj.com/2012/11/25/en-text-om-att-vara-undergiven/
    Jag tycker om den. Den är inte felfri, men har en kärna som jag förstår. Ja, jag vill bli omhändertagen på det sättet. Få vara utan ansvar, kunna vila i det, förlita mig på att min partner vill mitt bästa.
    Och precis så, vill jag att bra sex ska vara. Åt båda hållen. Tillitsfullt.

    Svara
  3. Juliette

    Det här är intressant, jag fick alldeles nyss frågan om jag är dominant eller undergiven och jag hade svårt att svara på det. Om man inte drar detta till sin spets, med rollspel osv, handlar det då inte om ett härligt utforskande jämlikt sexliv, givande och tagande ? Om jag ‘tar hand om’ min partner utan att han rör mig, är jag dominant då..eller är jag undergiven då det endast handlar om hans njutning…nej jag njuter ju av hans njutning…om jag blir bunden är det för att jag ska fokusera på min egen njuting på ett sexigt spännande sätt..nästa gång binder jag honom;)…sex, tillit, nyfikenhet, njutning…inga etiketter behövs..så tycker jag 🙂

    Svara
    1. Klumpesnusk Inläggsförfattare

      Ja, jag har liknande problem att svara på såna frågor. Jag njuter av att Blanka binder mig, det skapar en tystnad i mitt huvud och jag tycker om att vara hennes – men jag upplever inte att jag blir undergiven enligt de flestas definition, det blir mer en trivsam känsla av samhörighet.

      Däremot märker jag tydligt att jag blir dominant över Blanka och använder många av de saker jag kan om henne för att skapa det och njuter enormt av att förvalta och ta hand om henne – för dominans handlar ju inte bara om att ta för sig utan handlar precis lika mycket om att ta hand om den man använder.

      Det är en mycket intressant symbios mellan de två, som dominant måste man även ta hand om den undergivna eftersom denne är i princip helt försvarlös. Det är faktiskt väldigt mycket ödmjukhet och ömsintet i en dominant/undergiven-tillställning.

      Svara
  4. Secretessa

    För mig är det bara en del i mitt sexliv, vissa saker vi gör kan nog hamna under BDSM-etiketten men jag har aldrig riktigt sett det så. Jag gör det jag tycker om, provar, utforskar, leker… och kallar det inte för något speciellt. Fördelen med etiketter och områden är väl när man vill lära sig mer, då är det bra med begrepp att hålla sig till.

    Svara

Skriv en kommentar!