Jag fick erkänna att jag hade fel – denna gång

Jag skrev häromdagen om att jag borde lärt mig veta hur saker blir när jag låter Niva bestämma.

Att följa med som sällskap för att ”bara titta på en utförsäljning”, med löfte från Niva att han bär om han hittar något, slutar nästan oundvikligt med att vi släpar tungt på lokalbussar. Vi har ingen bil. På det sättet har Niva och jag flyttat en gammal rejäl madrass, en ugn i bänkstorlek och en 2 meter hög bokhylla bestående av tre gavlar med tillhörande hyllplan.

Klumpe undrar hur det kommer sig att jag inte lärt mig. Han förstod redan efter första storhandlingen av mat med Niva att Nivas känsla för proportioner är lite annorlunda än de mer konventionella. Niva köper exempelvis gärna 20 kilo pasta åt gången. Tillsammans med 8 kilo köttfärs, 5 kilo krossade tomater och 3 kilo ost. Om det är köttfärssås och spagetti som är middagsförslaget.

Vi ska inte tala om alla skogshyggen som utnämnts till sjöar där den efterlängtade rastplatsen är och hur många gånger vi sett utsikten från höga höjder för att Niva valt väg. Han har uppenbarligen en fetisch för uppförsbackar när vi är ute i naturen.

Den här gången börjar vägen dagen efter som jag mindes den, rena barnvagnslingan. Ingen snö, ingen is och inget vatten. Jag hinner riktigt sätta mig själv i klistret genom att vara den gigantiska retsticka jag är före vi måste ta oss över några bäckar.

Isen kraschar under kängorna och på tredje stället blir kängorna gyttjig. Vi konstaterar att vi nog är kvitt för jag hade inte varit gladare i att gå över dessa bäckar kvällen före än den väg vi tog. Sen kommer vi till en bergssida där smältvattnet rinner över isen. Enda vägen framåt är uppåt. Jag är väldigt glad att det är dagsljus och att jag är utvilad för det är läskigt inte riktigt veta om nästa steg ska vara för halt att hålla fotfästet.

Jag gjorde, på toppen med en vacker utsikt över sjön, avbön och fick erkänna att hans väg var den bättre. Den här gången. På samma sätt som jag är glad när jag använder varmluftsugnen och ställer in böcker i bokhyllan. Hans tokiga idéer blir antingen bra anekdoter eller i slutänden något jag är tacksam över trots åbäket.

Läs även dessa inlägg:

Skriv en kommentar!