En ändrad attityd?

Den generella synen av kvinnoidealet är ju som bekant ett som är slätrakat. Jag har inga problem med detta, även om jag själv gillar kvinnor som släpper loss och låter håret växa såväl på fittan som under armarna och på benen. Ofta när jag säger detta blir det åtminstone en eller två människor som tror att jag ogillar rakade kvinnor, vilket jag självklart inte gör.

Egentligen det enda problemet jag har med rakningen är att det är så… förväntat på nåt vis. Väldigt få kvinnor vågar, orkar eller kan ifrågasätta den självklarheten. Tonårstjejer växer upp och rakar sig konstant, och ofta ser man kommentarer som gör gällande att orakade tjejer är äckliga, ohygieniska och mest troligt flator samt massor med andra fördomar. Det är trist. Jag tycker att som man eller kvinna ska man själv få välja vad man gör med sin kropp, men just kvinnor och hår är en sån grej där normen etablerar att man i praktiken inte får det.

Men ibland numera undrar jag om inte på nåt vis är gränsen nådd. Jag undrar om inte det trycket som finns på att vara en slätrakad nymf har nått sin gräns, och människor börjar tröttna. Jag får känslan att fler och fler män såväl som kvinnor börjar tröttna på slätrakade kvinnor som finns överallt i porren och erotiken.

Bilden ovan är en bild från Met-art. Met-art producerar lite slätstruken mjuk-erotik med unga, slanka nakna tjejer i lite små-utmanande poseringar. Endast den mjukaste och mildaste antydan till sexualitet förekommer i bilderna, och det är om än skickligt fotograferade så (i min mening) oerhört tråkiga bilder. Generellt är dessa tjejer dessutom nästan alltid helt slätrakade överallt, med några få undantag då modellen haft lite hår på venusberget men i övrigt varit slätrakad. Aldrig nånsin har jag sett en modell med hår på musen OCH under armarna. Aldrig.

Därför blev jag lite förvånad när jag såg bilden ovan. Det kändes som ännu ett litet tecken på att kanske, kanske har vi börjat tröttna på det slätrakade idealet. Ja, Met-art är fortfarande en site som producerar bilder på unga och väldigt enligt konventionella normer vackra kvinnor med ganska tråkigt foto. Men det är oväntat och lite roligt att se en modell som har hår under armarna såväl som på fittan.

Den enda andra bilden jag hittade ur serien:

Läs även dessa inlägg:

4 reaktion på “En ändrad attityd?

  1. Secretessa

    Fast de som visar mer hår, både på professionella bilder och på privata är alltid så prydliga på nåt sätt. Och jag tänker på alla inklusive mig själv som har bångstyrigt hår som spretar och växer i testar eller fläckvis eller ojämnt lite här och där. Den biten kommer liksom aldrig fram. Fast det gäller ju i andra sammanhang också. Runda modeller är för det mesta välproportionerade liksom smala. Det är väl det estetiska som kommer fram överallt. Kanske kommer aldrig det knöliga, ojämna, tufsiga vara något som folk vill se eller visa?

    När det kommer till kritan så har vi ju sex med och attraheras av människor som ser ut lite hur som helst, men på bilder så ska folk alltid vara så ”perfekta” och symmetriska som möjligt. Och då undrar jag om våra ögon attraheras av en sak och våra sinnen och kroppar av så mycket mer?

    Svara
    1. Klumpesnusk Inläggsförfattare

      Ohja, det har jag också tänkt på. Jag har lagt märke till det i alla former av erotik som inte rör den slätrakade, idealiserade normen – det där att även när det är utanför normen, så skapar den i sin tur ett slags ideal. Är man hårig på fittan är håret alltid det där perfekta håret.

      Samma sak i bilder på mulliga tjejer, ofta ser man även där ett ideal som följs, att det inte ska finnas bristningar osv.

      Det är något som jag ofta funderat på, och själv föredrar jag verkligen den oretuscherade sanningen. Jag vill se bristningar, jag vill se hår som spretar hit och dit eller är ojämnt, jag vill se imperfektion. Det är sånt som skapar fyllning i en bild och i en erotik situation. Det är äkta, det är genuint.

      Svara
      1. Secretessa

        På nära håll är det vackra något helt annat än på långt håll, brukar jag tänka.
        Jag undrar om det skulle vara svårt att förändra idealen (eller kanske ännu hellre bredda utbudet)genom att börja visa fler bilder på människor med bristningar och bångstyrigt hår m.m i erotiska- och modellsammahang.

        Svara
  2. Silke

    Jag håller verkligen med Secretessa. Mulligt är ändå slätt och fint. Hårigt är välkammat och så vidare. Sen får jag erkänna att en bild på en kvinna eller man med för den delen, med bristningar, rufs och andra skavanker glädjer mig enormt men rent estetiskt bara som en bild rakt upp och ner, utan alla de där spännande nyanserna som en riktigt person har? Så är det inget jag tänder på. Även om det är mer äkta för att det är ju egentligen så vi ser ut.

    En helt annan sak är det när jag träffar någon. Då har man hela personen. Med rösten, med doften, med personligheten och allt annat som ”gör” personen och gör att jag tänder på alla cylindrar. Och då ger jag blanka fan i ev. bristningar, fläckar, ojämnheter osv. Den personen är det vackraste och porrigaste jag vet. Helt enkelt.

    Så ja.. Jag tror att gemene man vill se en sak i media men knulla och/eller älska med något helt annat. En verklig person. Inte en retuscherad blek variant. Tyvärr får man väl säga.

    Svara

Skriv en kommentar!