Den japanska turistporren

Japanska turister är lite speciella. Överhuvudtaget är japaner lite speciella (om än väldigt artiga och trevliga) men de flesta japanska turister jag kommit i kontakt med delar ett väldigt specifikt symptom: de vill själva bli fotograferade på sin semester. De kommer att gå artigt fram till närmaste lokalmänniska och artigt fråga om hen inte kan ta en bild på dem där de står framför nåt lokalt monument, byggnad eller dylikt. Japanska turister på kanten av Grand Canyon. Japanska turister utanför Naturhistoriska muséet i Stockholm. Japanska turister framför den sista snutten som är kvar av Berlin-muren. Och så vidare. Det är en kulturgrej som jag emellanåt funderat på, hur sjutton uppstod det och varför är det så? De flesta ”västerländska” turister tar bilder på saker och platser när vi är ute och reser, sällan med oss själva i bilden. De flesta asiatiska turister är tvärtom, de vill ha bilder på sig själv framför, ovanpå eller bredvid saker och platser.

En tolkning som en vän till mig hade var att de ser det som ett sätt att bevisa att de varit där. Speciellt idag blir det lättare att fejka att man rest runt. Tio minuter med Google och sen har man massor med turistiga bilder på diverse resmål. Skriv ut dem eller skicka in dem till ett framkallningsställe och sen kan du bara visa upp dem och påstå att du varit där. Men eftersom du inte själv syns i bilden (såvida du inte är väldigt duktig med Photoshop) så bevisar det ju egentligen ingenting.

Första gången jag träffade en japansk turist var när jag stod och väntade på bussen hem från mitt dåvarande jobb. Det var året efter jag gått ut gymnasiet, det var på vårkanten och jag var ganska uttråkad. Plötsligt kommer ett japanskt par fram och frågar om jag kan fotografera dem framför det lokala muséet (som låg mitt emot min busshållplats) och visst, det var inga problem. De sticker en liten kompaktkamera i näven på mig (det här var ju en bra bit innan digitalkamerornas intåg) och jag knäpper två bilder av dem, komplett med breda leenden framför byggnaden. Sen frågar mannen om det är okej att han fotar mig bredvid hans fru. Javisst, okej, whatever. Inga problem. Därmed gissar jag att i nåt dammigt fotoalbum nånstans i Japan ligger det en bild på mig och denna ca 130 cm långa kvinnan.

En del amatörporr är lite likadan. Man hittar bilder på trekanter, hemmagjort gruppsex. En del av bilderna har en mer dokumenterande kvalité. Det är inte lika mycket att man tar bilder på sig själv för att man blir upphetsad av att visa upp sig, eller för att man får en kick av att sprida bilderna. En del bilder ser nästan mer ut att vara tagna med inställningen att ”kolla, det här är min kuk som sugs av två brudar. Det är på riktigt, jag har bildbevis!” Litegrann som de japanska turisterna som dokumenterar att de varit nånstans, så dokumenterar en del människor sina sexuella eskapader som ett slags bevis på att de gjort det. Så att när de sitter i bastun med grabbarna eller har tjejkväll eller vad man nu gör, och någon ifrågasätter att man haft trekant, dubbelmacka, hink på huvudet och kuk i rumpan eller vad sjutton man nu påstår – då är det bara att hala fram bildbeviset.

Läs även dessa inlägg:

3 reaktion på “Den japanska turistporren

  1. Maria

    Det är väl som att ha bildbevis på att man dragit upp största gäddan; ingen tror dig ju annars.

    Svara
  2. Stefan

    Jag har hört (länge sedan) att japanerna fotar så mycket pga att gemene japan inte har råd att åka på en rejäl semester mer än en gång i sitt liv och vill därför ha ett minne för livet.

    Svara

Skriv en kommentar!