Sheila på kräftskiva

I helgen var jag och Herrn på kräftskiva i grannskapet. Detta är en mycket speciell tilldragelse på en sådan liten ort som vi trots allt bor på. Kräftskivor och midsommarfirande brukar vara heligt för vanliga svenssons då det är en anledning att dricka lite mer alkohol än den sedvanliga vinaren på fredagskvällen och en chans att träffa alla människor man annars bara vinkar till över staketet. Jo, aningen fördomsfullt kan det låta, men det är ungefär så det ser ut här. En typisk liten ort någonstans i Sverige.

Då jag kan vara lite åt det flirtiga hållet till vardags rent socialt så kan detta svämma över när jag har fått i mig lite alkohol och på kräftskivan fick jag tydligen belägg för detta. För att inte tala om att det är otroligt underhållande att driva med så stela män som jag har omkring mig. Vi kan kalla det en hobby som jag har då jag får släppa lös min mer slampiga sida. (Bör tilläggas att jag inte släpper den så pass att otrohet i någon form sker från något håll.)

En av männen höll sig vid min sida större delen av kvällen. När jag vände mig om så var han där. Ingen aning om huruvida han var gift eller ej, men trevlig var han och det kändes tryggt att ha någon med sig sådär.

En annan man erkände det jag och Herrn redan vetat ett par år, att han ”tyckt om” mig sedan första gången han såg mig (på en kräftskiva för ett par år sedan nu) och han erkände också att han brukade titta på mig när vi möttes vid skolan för att hämta barn. Herrn brukar kalla denna man för ”ditt ragg” då den blicken mannen i fråga ger mig inte går att misstolkas och jag ska erkänna att jag suger åt mig av den när jag får den.

En annan man gav mig sitt visitkort när jag, vänligt men bestämt, tackat nej till att följa med honom till buskarna för att knulla. Jag erkänner att jag var bra sugen för vid det här laget hade Herrn tackat för sig, gått hem och däckat. Dessutom tyckte jag mannen i fråga, som var enda singelmannen där, var ganska snygg. Jo jag var kåt också. Men jag tackade nej, jag hade ju inte bett om lov. För att inte tala om att visitkortet och erbjudandet gjorde en annan ”grann-make” mycket förargad, singelmannens kompis. Vilket jag tyckte var aningen underligt då den mannen i sin tur inte erbjudit mig att följa med till några buskar.

Dagen efter vaknade Herrn, inte allt för pigg, och undrade lite försynt om jag var arg på honom eller om han gjort bort sig på något sätt. Detta är helt i sin ordning tycker jag då en man skall undersöka mycket försiktigt om han förargat sin kvinna när han vaknar med en tom säng bredvid. (Jag somnade till någon dålig film på soffan så där sov jag.)
Jag förklarade för honom att han lämnat mig i sticket, kåt och eländig med stela och upptagna män runt omkring mig. Men så visade jag honom visitkortet jag fick, innan det åkte i soporna för dagen efter var han inte så snygg ändå den där singelmannen. Där kände jag mig nöjd och han slapp en utskällning.

Det är något speciellt med kräftskivor… Tycker ni inte?

Läs även dessa inlägg:

3 reaktion på “Sheila på kräftskiva

  1. Fraj

    Min första spontana tanke när jag läste om karln i busken (eh) var ”växer de aldrig ifrån sånt där?” haha

    Svara
    1. Brad Pung

      Att döma av Sheilas egen berättelse verkar hon inte själv vuxit ifrån det, om det nu är något man måste växa ifrån. Erbjudandet verkar ju inte ha kommit ur tomma intet 🙂

      Svara

Skriv en kommentar!