Jag är jag (ett förtydligande)

Igår frågade en kommentar hur jag menade med begreppet ”flickvän” och jag svarade, och även flickvännen i fråga svarade. Så ja, jag har en flickvän. En uttalad, definierad relation. Med en kvinna. Men det betyder inte att jag inte har andra relationer, eller kommer att ha andra relationer.

Det kan framstå som komplicerat för människor med ett monogamt synsätt när man försöker se polyvärlden som kan framstå som en uppsjö av olika inriktningar, filosofier och värderingar. Monovärlden är relativt enkel. Man är ihop, eller så är man det inte, och när man är ihop så är det bara två. Det är den generella principen och värderingarna.

Polyvärlden har många fler varianter och gråskalor. Jag har själv kallat mig relationsanarkist i det förflutna, och även om jag börjar känna att den etiketten på mig själv känns redundant så tar jag ändå till mig många av relationsanarkins värderingar. Jag undviker gärna etiketter då jag upplever att etiketter för med sig fördefinierade förväntningar och krav. Jag tycker att relationer ska växa av sig själva och skapa sina egna regler och värderingar.

Så blev det med Ami. Det är viktigt för henne, och med henne kände jag att såna ord och etiketter kom ur våran relation, inte ur omvärldens förväntningar och krav. Jag funderade mycket på det, men jag kände hennes behov och önskan, och kände att de låg i samma riktning som mina egna. Hon oroade sig en del i början att hon ”pressat” mig till ett uttalat förhållande, men det har hon ju såklart inte. Jag var den som tog upp det, och det kom sig från många tankar jag haft sedan hon och jag först träffades.

Ibland pratar jag med människor som har fått för sig att polyvärlden är total anarki. De lever under föreställningen att det är regellöst kaos, där alla knullar med alla och där alla är kär i varandra. Självklart är det inte så. Polyvärlden har regler, men reglerna skiljer sig väldigt mycket från monovärlden, och en tydligare regel i polyvärlden är att det är viktigare att skapa regler utifrån sig själva, sina egna förutsättningar och villkor än utifrån en norm. Jag och Ami har utvecklat regler för vårat förhållande. Eller ja, inte så mycket regler som en uppsättning med principer för att vi ska må bra tillsammans i vårat förhållande, utan att ta energi och kraft från övriga förhållanden och relationer.

Jag kommer mest troligt aldrig att bli monogam igen. Jag vet att Ami ger mig utrymmet och möjligheten om mitt liv kommer dit, precis som jag ger henne den möjligheten och det utrymmet. Människor lever och utvecklas konstant, och vi är båda noga med att inte försöka lägga alltför stora krav på varandra för en långsiktig framtid. Men jag har lämnat monogamin bakom mig, och jag finner det enormt svårt att föreställa mig en återvändo till något som jag upplever som väldigt fängslande, krävande och onaturligt. Om jag skulle verka monogam så är det enbart till det yttre, att det bara råkar finnas en relation i mitt liv då. Det gör mig lika lite monogam som att stå i ett garage gör mig till en bil.

Läs även dessa inlägg:

6 reaktion på “Jag är jag (ett förtydligande)

  1. Marielle

    Grattis till flickvänslyckan, givetvis går det bra att ha sådan också i polyvärlden – bara med lite annorlunda ‘villkor’ så att säga 🙂

    Svara
  2. Gaijin

    Det här med etiketter… jag förstår det verkligen inte. Alls.

    Jag är jag, sen får det vara bra så. Vill man veta vad jag tycker och tänker om nånting – fråga så svarar jag. Hupps.

    Svara
    1. Klumpesnusk Inläggsförfattare

      Det händer att jag blir svartsjuk ibland, men jag vet också att svartsjuka i mitt fall är ett symptom på nånting annat – vanligtvis en rädsla för att bli utesluten eller bortvald för att man inte duger. Det är en osäkerhet i mig själv, och när jag hittar roten kan jag nästan alltid bearbeta den, och då försvinner den.

      Svartsjuka är en komplicerad känsla och vanligtvis en klusterkänsla bestående av många andra känslor. Kan man finna rötterna kan man bearbeta den – istället för att ta den för given som de flesta gör.

      Men i 99 av 100 fall blir jag inte svartsjuk.

      Svara
  3. Polly

    Tusen och åter tusen tack för att du satte begripliga ord på någonting som jag har brottats så länge med att försöka förklara! Du vände en jobbig dag till en bra dag!

    Svara

Skriv en kommentar!