”Men tänk på baaaarnen!”

Jag har fortsatt att brottas med mitt trilskande inlägg, men orden lyder mig inte. Därför tar jag till mig ett råd som min svenska-lärare i gymnasiet gav mig, nämligen att skriva om nåt annat istället. Ett sätt att smörja slangarna, så att säga.

För några dagar sen skickade Ami mig länken till Johannes Forsbloms debattinlägg på Newsmill. Jag läste det och blev oerhört fascinerad över hur avstängd den mannens huvud verkar vara. För så upplever jag nämligen att de flesta reaktionära, kristna och självutnämnt moraliska människorna är – de har stängt av sin logik och istället ägnar de sig åt väldigt mycket handviftande och att ropa ”men tänk på baaaaarnen” i ett försök att få oss att göra som de vill.

Jag upplever dessa människor både skrämmande och fascinerande. De verkar inte besitta ens grundläggande fungerande logik, och de skriker som stuckna grisar över allting som verkar hotfullt. Speciellt sex är hotfullt för dessa människor, man måste vara rädd och försiktig med allt som handlar om sex – och allt som inte handlar om heteronormativ tvåsamhet är djävulens påfund, farliga saker och måste bekämpas medelst biblar och dassiga Newsmill-artiklar.

För jag har läst herr Forsbloms inlägg några gånger nu och jag försöker förstå vad hans poäng är. Mest tycker jag det är komiskt hur han tror att ”metrosexualitet” är nåt slags läggning eller ideologi, snarare än vad det egentligen är. Han verkar tro att det finns sällskap med metrosexuella människor som försöker indoktrinera våra barn in i denna ideologi.

Det här är ofta rätt typiskt för bibelviftande fåntrattar. Varför ska man veta nånting om det man debatterar, eller veta vad orden man använder betyder, när man istället bara kan skrika sig hes och se hysterisk ut? Det är rätt typiskt för den svenska betongkristna falangen, den som tycker att Kristdemokraterna är lite för progressiva och som hellre längtar tillbaka till det goda 1890-talets moral och värderingar.

Så därför tycker jag mest att det är komik i herr Forsbloms suddigt uppbyggda debattinlägg. Speciellt där han antyder att RFSU skulle vara nåt slags sekt som på ”metrosexualitetens” vägnar försöker indoktrinera barn i den livsstilen.

”Ideologin räknar helt enkelt inte med att det kan finnas barn som föredrar kyskhet och barn som inte vill ha sex före äktenskapet.”

Vänta nu, sen när får barn gifta sig? Finns det isf barn som har sex före äktenskapet? Johannes, du förvirrar mig! Den meningen ovan tycker jag är ett riktigt guldkorn. Sen om vi faktiskt använder huvudet är det ju faktiskt så att såna eventuella värderingar är egentligen ingenting som barn utvecklar själva – det är precis som med de flesta dumheter (t.ex. religiös tro) nånting som de lär sig av sina föräldrar.

Där kan vi snacka indoktrinering!

Läs även dessa inlägg:

7 reaktion på “”Men tänk på baaaarnen!”

  1. Elin S.

    Om man själv, som jag, inte orkar försöka sig på att klura ut vad och hur vissa människor, som tex. katoliken Johannes tänker – så läser man tex. andras ansträngningar på området, gärna
    http://barneyk.blogspot.com/2011/03/sa-gors-barn-till-sexobjekt.html
    Ett problem (ur min/vår synvinkel) är att de betongkristna skriker sina åsikter så högt och envist. Skriker någon tillräckligt ofta kan det lätt tas för eviga sanningar, eller hur.

    Svara
  2. ND

    Vänta lite nu.. Jag kan inte se din poäng, Klumpe. Vare sig man gillar det eller inte, så lever vi idag i ett samhälle där sexuell frihet knappast handlar om ett val längre, utan ett krav. Vad skribenten är orolig för är att vi lever i ett samhälle där man inte är normal om man inte är sexuellt experimentlysten. Hur många gånger har man inte själv reagerat när man mött någon som är oskuld/inte gillar oralsex/tycker dildos är äckligt?

    Din mening ”sen när får barn gifta sig” är ett strågubbeargument av allra högsta klass. Vad skribenten menar är att i en miljö där sexuell frihet är ett måste snarare än ett val kommer de människor som av olika skäl inte vill/vågar/kan må dåligt. Klart som fan att barn inte kan gifta sig! det handlar inte om det, det handlar om de barn som antingen fått lära sig eller bestämt sig för att vänta tills de har BLIVIT VUXNA och gift sig innan de knullar. Så är det med alla normer i samhället. De som inte passar in blir, om it utstötta så åtminstone sedda med viss skepsis.

    Det är inte min mening att förolämpa dig, men jag har under en lång tid sett hur tonen på den här bloggen blir allt mer självmotsägande. Å ena sidan predikar du om hur underbart det är med sexuell mångfald och hur du har äntligen börjat uppnå lycka för du har lyckats hitta din sexuella nisch. Men å andra sidan blir du extremt upprörd och våldsamt defensiv när du konfronteras av de som inte delar dina åsikter. Och med risk för att bli stämplad som en av de ”reaktionära, kristna och självutnämnt moraliska människorna” (för en korrekt bild av min sexualitet, se mitt gästinlägg), så anser jag att alla barn har en egen bild av sexualitet och det är INTE skolans jobb att lära barnen sexuella värderingar. Saklighet, tolerans, objektivitet och distans. Ett barn ska kunna få sexualundervisning och komma därifrån stärkt i sin kunskap, utan att för den sakens skull behöva underminera sina egna värderingar och tankar.

    Låt mig avslutningsvis markera (och jag hoppas till gud att jag inte behöver upprepa detta hundra gånger till mitt försvar) att även jag älskar sexuell mångfald. Även jag vill se en grundlig sexualundervisning. Även jag har prövat på både det ena och det andra och hittat det jag gillar. Men jag behövde ingen skola som kunde berätta för mig att oralsex är mysigt. Devisen jag fick lära mig i skolans sexualundervisning att oavsett vad som fanns tillgängligt för mig i min sexuella karriär så i slutändan var det jag som bestämde själv. Mitt intryck av skribentens text är att det är just det han är orolig för; en generation barn som enbart lär sig hur man säger ja till sex.

    Svara
  3. blackbird

    Jag vill inte riktigt hålla med ND om den sexuella friheten. Ja, jag kan leva öppet om jag tillhör de större minoriteterna gay/bi (och bor i en större stad). Ja, det finns BDSM-klubbar i i Sthlm, Gbg och Malmö – men inte ens där lever många som öppet som BDSM,fördomarna är alldeles för många. Så vi har frihet, men kan inte använda den friheten…
    Av många anledningar verkar vi istället styra mot ett ännu mer sexfientligt samhälle: ta tex. debatten om ”otrohets-sajten” Victoria Milan. Rubrikerna orsakas visserligen att ämnet är säljbart, men varför är det säljbart? Sex. Rubriker om porrsurfning (överlag/på arbetstid): sex. Sex är inte tillåtet som lustfyllda, hälsobefrämjande handlingar – sex är fortfarande behäftat med moraliska värderingar från ett samhälle som såg sexualitet som något som måste regleras, särskilt för kvinnornas del.
    Och vad det gäller det ND skrev ”alla barn har en egen bild av sexualitet och det är INTE skolans jobb att lära barnen sexuella värderingar. Saklighet, tolerans, objektivitet och distans. Ett barn ska kunna få sexualundervisning och komma därifrån stärkt i sin kunskap, utan att för den sakens skull behöva underminera sina egna värderingar och tankar.” Varifrån får barnen, får 12-13-åringar sina värderingar? Från samhället runtomkring skulle jag säga. Nästan alla ungar börjar fundera och fråga vid någon tidpunkt, vad de vill veta beror på hur gamla de är. Hur många vuxna klarar av att ge sina barn värderingen att sexuella handlingar som inte skadar någon annan eller dig själv är bra? Att det handlar om lust och njutning, och att det inte bara är tillåtet, utan också en del av livet?

    Vad är värderingar? Att somligt är bra och somligt är dåligt. Att vara tjock är idag i sig själv dåligt, och det är en värdering som minsta unge får lära sig automatiskt. Att vara positiv till sex kanske inte anses som dåligt idag, men nog sjutton finns det ett allmänt/officiellt motstånd som genomsyrar samhället? Annars så skulle de bloggar som tex. Klumpe och Johanna Sjödin (jag älskar dig, Johanna!) skriver inte finnas – så stort behov av att ventilera sex skulle inte finnas om vi levde i ett tolerant samhälle, eller hur?

    Svara
  4. Elin S.

    ND skriver att Klumpe ”äntligen börjat uppnå lycka för du har lyckats hitta din sexuella nisch.” Att vara polyamorös är knappast en sexuell nisch – om du nu inte var så att du menade att Klumpe bejakar de vanligaste sexuella aktiviteterna: penetrerande/omslutande samlag (oavsett kroppsöppning) och den hos svenskar vanligaste sexfantasin: flersamt sex?
    Jag är själv polyamorös och jag skulle lika gärna ha kunnat varit asexuell dessutom – förmågan att älska (en eller flera samtidigt) är inte nödvändigtvis sammankopplat med sex, inte i min lilla värld av blommor. Hur är det i din?

    Svara
  5. ND

    Elin.

    Korrekt. Låt mig omformulera mig. ”äntligen börjat upp nå lycka för du har lyckats hitta ditt känslomässiga förhållningssätt till intima relationer med andra människor”.

    BLackbird:
    Du har helt rätt att toleransen i samhället är om något, skör (för att inte säga ytlig). Men vad gällande barns värderingar säger du ”Hur många vuxna klarar av att ge sina barn värderingen att sexuella handlingar som inte skadar någon annan eller dig själv är bra?”

    Där handlar det om föräldraskap. Om vi fortsätter på din linje kommer frågan varför skolan (som består av en samling vuxna) är mer kvalificerade än du själv när det gäller att ge sina barn vettiga värderingar. om något är den än mindre, eftersom det är du själv och endast du själv som bedömer vad som är bäst för ditt barn (exklusive extremfall som barnmisshandel, trakasserier, etc etc). Vad det kokar ner till är frågan om vad som är bäst; Förälderns omdöme eller skolans, och där finns inga tydliga svar, enbart individuella värderingar. Och mina ligger på föräldrarnas sida. Jag har en sund syn på sex, och jag inledde min sexuella karriär utan fördomar eller orealistiska förväntningar. Antalet gånger sex inte har funkat för mig pga vanföreställningar kan räknas på handens fem fingrar. Detta tack vare öppna, sakliga och erfarna föräldrar som inte tvekade att ge mig de verktyg jag behövde för att vara en omtänksam och omdömesfull älskare (uj vad fel det där låter).

    Men, låt mig betona att jag inte blint följer skribentens ord. Även om jag inte anser att han är totalt ute och cyklar så vet jag att han har de värderingar han har och argumenterar sammanhängande utifrån dom. Det var Klumpes attack på honom som jag ansåg saknade underlag och så höjde jag rösten och påpekade det jag ansåg var brister i Klumpes argument, brister jag har sett i andra inlägg.

    Men, för att ta ett steg tillbaka måste jag säga att jag är både imponerad och glad över era reaktioner. Även om min inställning inte alltid går hand i hand med många av den här bloggens läsare så är jag glad att ni har bemött mina argument med respekt, saklighet och egna starka argument. Sånt är sällsynt och ger mig hopp för mänskligheten.

    Svara
  6. blackbird

    Med tanke på hur frågespalter & communitys fylls av oroliga tonåringars frågor så glappar det rejält någonstans, men var?
    Jag tillhör en äldre generation, med föräldrar födda i 1930-talets fattig-Sverige. Ingen av mina föräldrar hade ord för eller erfarenhet för att prata sex med min bror eller mig, och vi var tonåringar på 70-talet. Och själv skulle jag hellre ha dött än att någon av dem hade pratat sex med mig. Hellre riskerade jag både STI och graviditeter – vilken 14-års tjej som är begiven på sex kan hantera killar/män som inte tar sitt kondomansvar (särskilt när båda parter är fulla?) Skolan undervisning fixade det heller inte, eftersom jag fortsatte på samma inslagna väg tills jag var 21.
    Är det likadant idag? Min son är 22, och jag har aldrig pratat ett dugg om sex med honom, mer än att så sakligt som möjligt svara på alla hans frågor. (Allt! inte bara om sex). Initiativet har alltid varit hans. I min ”saklighet” har ingått att försöka bibringa honom min värdering att alla är födda lika: vi är människor, inte robotar, och vi är också olika eftersom vi är individer, men alla lika mycket värda.

    Skolans uppgift med sex&samlevnadsundervisningen är enorm. Är det bra att homofoba föräldrar fortsätter förmedla värderingen att HBTQ är ”fel/sjukt/omoraliskt/äckligt” till ännu en generation? Vad säger isåfall att just ditt barn inte är HBTQ och därmed känner sig förnekad och utstött? Är det okej att föräldrar som inte klarar av att ge en saklig och tolerant bild till sina tonåringar om vad sexuella relationer innebär, istället utelämnar dem till hardcoreporrens extrema världsbild?

    ND skriver ”det är du själv och endast du själv som bedömer vad som är bäst för ditt barn” – ja, och är det därför som BUP, UMO och frågespalterna överhopas med vilsna ungdomars problem? Inte ens vuxna kan ta bedöma vad som är bäst för dem själva. Jag kunde/kan det inte, men vad gäller mitt barn så gjorde jag det som jag t r o d d e var bra för att han skulle bli en tolerant och ansvarstagande vuxen. Och det är han – om det sedan enbart är föräldrarnas förtjänst eller med god hjälp av skolan och dess värdegrund, tja…
    Hursomhelst, den här diskussionen är jätteviktig, idealsamhället med sexkunniga och pedagogiska föräldrar är en utopi.

    Svara
  7. Berra

    Jättebra inlägg Klumpe!

    Det här handlar inte om att det ”kan finnas barn som föredrar kyskhet”. Det handlar om att man fortfarande inte får prata om sex enligt rådande norm och lutheransk moral.
    Det förekommer bortåt 2 miljarder!!! knull i Sverige på ett år. Jo, räkna efter själva! Obs! LÅGT räknat utifrån antal vuxna parrelationer och en samlagsfrekvens på måttliga 2 ggr per vecka.
    Men gubben Gud har sagt att det där får man inte prata om, än mindre göra på annat sätt än med en man och en kvinna, inte fler åt gången och inte med samma kön.
    Så trött på att en del debatter försöker problematisera religiös moral till något slags rätt till fritt val.
    Det är dess raka motsats.

    Svara

Skriv en kommentar!