Jag trivs

Jag brukar passa på att skriva här på bloggen när jag blir ställd inför någon fundering, både från mitt eget huvud och från andra. Detta kan bli aningen enformigt (vissa ämnen nästintill negativa) och då vi ännu inte hunnit ta några kort som jag har möjlighet att publicera kan jag med fördel åter igen dra i tråden om vad vi har för oss nu för tiden.

Tidigare i år nämnde jag att vi varit på parklubb, både med Hanna och Tom samt med en väninna till mig. Detta är två händelser som kommer ligga mig varmt om hjärtat väldigt länge.
Vi har även fördjupat vår vänskap med väninnan i fråga och hennes man, utvecklat den mer intimt skulle man kunna säga. Två helt underbara människor och jag talar för både mig och Herrn när jag säger att vi är otroligt glada över att ha lärt känna dessa ”pervon” och få chansen att uppleva de saker vi gör tillsammans.

Det har onekligen varit en vinglig resa in i ett mer promiskuöst leverne med Herrn.
Frågeställningar till dödagar, funderingar, faktum att ställas inför osv. Att pussla ihop min oerhört starka vilja, med Herrns och sedan kombinera detta med en eller fler viljor har varit aningen krångligt stundvis och precis som det funnits stunder som gjort mig oerhört nervös eller stundvis rent av ledsen så har det även funnits stunder som gjort att det varit värt alla upp och nedgångar.
Idag kan jag med handen på hjärtat säga att jag hade rätt. Det känns faktiskt mycket bättre att ha sex, oavsett form, med vänner. Tryggheten gör att gränser kan tänjas på ett helt annat sätt, vi kan skratta ihop åt det krångel och eventuella missöden som kan ske vid sådant intimt umgänge, vi kan prata med varandra om hur vi vill och inte vill ha det och det utvecklas med tiden till något alldeles speciellt. Som med paret jag mestadels refererar till här.
Vi är på samma våglängd, har samma gränser och det känns lika naturligt för mig att prata med mannen som det gör att Herrn pratar med kvinnan. Detta kanske inte verkar ett dugg konstigt för somliga, men för mig hade det varit helt omöjligt för bara två år sedan. Då hade jag exempelvis aldrig pratat sex med en väninnas man på det sättet (även om det idag är oskyldigt så känns det ändå lite busigt), inte heller sett med blida ögon på när Herrn låg bredvid mig i soffan och skickade sms med sexuellt innehåll till min väninna. Idag känns det hur bra som helst, inte det minsta konstigt och jag hoppas att det fortsätter så, att det utvecklas så vi trivs om möjligt ännu mer alla fyra på alla plan.
(Vet inte om jag behöver påpeka detta men jag talar absolut inte sex med andra väninnors män utan detta gäller denna speciella man såklart. Fast jag måste erkänna att jag pratar mer sex – i form av fantasier om vad vi vill göra med varandra – med väninnan.)

Finns det något som helst negativt med vårt upplägg är det att ”mycket vill ha mer”.
Men å andra sidan, hur negativt det är på en skala går att ifrågasätta.
Oavsett vad så ligger läget som sådant att jag trivs oerhört bra.

Läs även dessa inlägg:

En reaktion på “Jag trivs

Skriv en kommentar!