Oengagerad och bortskämd

Detta med att singeltjejer på internet är väldigt bortskämda och lite smått lata i sina mailkontakter har vi vidrört ett par gånger.
Då vi (dvs jag och Herrn) stundvis har kontakt med ovannämnda typ av människor, eller rättare sagt vi försöker, så är det ett ämne som irriterar mig ända in i märgen stundvis.
Bland annat en kvinna/flicka kontaktade oss och ville bli våran lilla slyna. Några mail utbyttes och mitt i konversationen blev det sent och vi avslutade för att fortsätta nästa inloggning. TRE veckor gick och sedan får vi ett halvslarvigt svar där hon skriver ”ojdå, jag har visst inte varit inne här på ett tag…”
I vanliga fall är det viktigt att visa intresse om man ska komma någon vart, i dominansfall är det ännu viktigare. Vi har självklart förståelse för att saker och ting kommer emellan, vi har ett liv vi också, men när hon inte ens bemödade sig med en förklaring på det utan tog förgivet att vi fortfarande var intresserade så brast det för mig och jag kände mig tvungen att förklara att även jag var kvinna, så jag tänkte inte böja mig baklänges för en kontakt där jag får vänta tre veckor på ett mycket slarvigt svar. Jag kräver mer engagemang än så.
Kanske klumpigt av mig men det var så jag kände och jag kan inte be om ursäkt för det.
Detta är allt för förekommande och jag förstår att det delvis beror på att inkorgen hos singeltjejer fylls till bredden och att stå ut i mängden är oerhört svårt. Men att för den sakens skull vara så totalt oengagerad och bortskämd förstår jag inte, vinner man verkligen något på det?

På ett forum där vi sitter såg jag en tråd om detta med att söka partners på internet.
En användare på den sidan tipsade en annan om sidor där han kunde annonsera men med en liten ”varning” i all välmening som jag tyckte var så oerhört träffsäker.
Efter kontakt med användaren har jag fått tillåtelse att publicera det han skrev samt det han mailade när jag frågade om han hade lust att komplettera sin kommentar med något ytterligare.

Kommentar:
Något du dock bör ha i åtanke är att som heterosexuell man är ditt marknadsvärde på samtliga sexannonssidor i hela universum noll och intet. Könsfördelningen är helt katastrofal. Det är i allmänhet frågan om 95 % killar. Av dessa fem procent som är tjejer är ungefär hälften killar som utger sig för att vara tjejer, alt. transsexuella. Av dessa som återstår är samtliga kvinnor under 35 enbart bekräftelseluder som vill höra hur snygga de är men som aldrig släpper till för någon. Alla resterande kvinnor får därtill ca 100 nya meddelande om dagen. Om du dessutom ska lägga till någon udda kink så minskar du ytterliggare på antalet möjliga träffar till det infinitismala. Du kommer i hundra fall av hundra lyckas bättre med att bara hoppas att din drömkvinna skall falla ner från himmelen. De enda som kommer svara på dina annonser är män. Faktum är att man efter ett par månaders sexannonserande faktiskt börjar uppskatta alla snuskmail man får från gamla pojkkåta slemgubbar. Vid det laget är man så jävla svältfödd på uppmärksamhet att man går med på allt eller ger upp. Allt detta taget ur egen erfarenhet – du kommer aldrig vilseledas till att tro att du är attraktiv igen om du prövar på sexannonssidor. You have been warned!

Mail:
Jag är väldigt desillusionerad med nätdejting och sexannonssidor – jag har inte mycket gott att säga om det och allt illa har jag redan sagt.
Några bra tips finns inte. Oddsen är så snedvridna att det är ganska hopplöst i vilket fall som helst. Generellt sett brukar äldre kvinnor vara mer öppna för att träffas. De är inte lika osäkra som unga tjejer (= mindre risk för att de är bekräftelseluder) och eftersom de inte är riktigt lika hett eftertraktade som tjejer i tjugoårsåldern så är de lite mer på, och vet dessutom vad de är intresserade av och söker efter det aktivt. Men ska jag vara ärlig så är alla andra tänkbara kanaler bättre för att träffa någon. Mitt bästa råd för att träffa någon på nätet blir alltså att försöka att träffa någon utanför nätet.
Som kvinna är det nog mer givande med nätdejting än som man. Då har man nämligen en nästa oändlig tillgång på kuk (och fitta…). Nackdelen för kvinnor är dock att det finns helt sanslöst många killar som inte begriper sig på sociala relationer på dessa sidor. Jag vet inte hur många 50+ homosexuella transvestiter som har velat suga av mig i sin bil som jag har varit tvungen att mota bort och då är jag ändå en kille som uttryckligen skrivit att jag inte är intresserad av män. Jag kan bara med fasa förställa mig hur kvinnorna har det. Det gör liksom inte ens dag bättre av att ”tjockman59” spammar en med snusk, vilket är en reell risk för såväl män som kvinnor.
//Egoist (kille 20 år).

Så vad säger ni? Håller ni med Egoist?

Läs även dessa inlägg:

19 reaktion på “Oengagerad och bortskämd

  1. Klumpesnusk

    Jag har ju berört det här ämnet också i en del inlägg, och generellt så håller jag med Egoist. Som heterosexuell man försvinner man helt i bruset av andra heterosexuella män som alla skriker sig hesa.

    Visserligen är han kanske en smula hård i sin sammanfattning, men det är oerhört svårt att få respons och det är därför jag undviker såväl sex- som vanliga dating-sidor.

    Det sorgliga är att båda könen är ansvariga för den misär som sex- och dating-sidorna faktiskt är. Killar kan inte uppföra sig och tjejer väljer och vrakar och antar automatiskt att alla killar är idioter. Killar har sin kuk som presentationsbilder, bombarderar alla de ser med ”HEJSKAVIKNULLA”-mail och tjejerna kräver att man ska vara rik, snygg, ha en gigantisk kuk samt böja sig baklänges för alla deras krav samt fjäska konstant för dem medan de själva svarar med enstaviga saker modell ”okej” eller ”Vad bra”.

    Det bästa sättet att träffa nån på nätet i min erfarenhet är faktiskt att skriva blogg. Skriv en bra blogg och du får kvalitativa kontakter. Det kräver investering men det slår sex/datingside-träsket vilken dag som helst.

    Svara
    1. Mia

      För det första är jag helt inne på Egoists linje. Han må verka hård, men det var också helt sant det han skrev.

      Jag har mest negativa erfarenheter av att träffas på det här sättet, men även några bra. En av mina bästa vänner träffade jag på detta sätt. Har även träffat andra trevliga män, men de flesta jag har träffat irl har varit… mindre trevliga bekantskaper…

      Vad gäller de hundratals och åter hundratals mail jag fått är nivån sorgligt låg. Jag förstår att män ger upp, men ett illa stavat mail med den ovan nämnda frågan är så extremt avtändande. Är jag intresserad vinnlägger jag mig om att föra en hyfsat stimulerande konversation och förväntar mig detsamma av motparten.

      Ibland blir jag skrämd av vissa mäns uppenbara desperation (eller vad det kan tänkas vara). Jag ska erkänna att jag trots att jag inte är intresserad av träffar fortfarande har kvar en profil på en sajt, dock helt utan bilder och med en presentation som förklarar att jag inte är intresserad av att träffas. Trots detta får jag lite titt som tätt mail från män som undrar om jag vill träffas och ha sex. Griper efter halmstrån? De har ingen aning om huruvida jag matchar deras krav på utseende och sexuella preferenser eller om jag ens har ”rätt” kön för att de ska vilja ha sex med mig.

      Jag har på manliga vänner förstått att de flesta kvinnor inte heller anstränger sig i sina svar (om de ens svarar). De har höga krav men tillhör i regel inte den intellektuella eliten själva. En god vän tröttnade på alla dryga tjejer och gjorde om sin presentation. Den var hejdlöst rolig, i mina ögon, med bitande sarkasm och uppenbar ironi. De män som därefter kontaktade honom komplimenterade honom för den roliga presentationen – kvinnorna förstod den inte utan trodde att han var allvarlig. Ska vi dra några slutsatser av detta månntro? Off topic kanske, men jag blev mycket förvånad när han berättade om vad kvinnor skrev till honom utifrån den presentationen.

      För att tala för den andra sidan – min uppfostran gjorde att jag till en början svarade på samtliga meddelanden jag fick, vilket ganska snart blev en ohållbar situation. Detta dels på grund av den absurda mängd inkommande meddelanden, dels på grund av att väldigt många tolkade ett ”tack, men nej tack” som förhandlingsbart läge. Jag hade ju svarat? Då måste det ju vara fritt fram? När vissa dessutom blev arga för att jag inte ville träffa dem tappade jag helt lusten att svara. De verkade ha uppfattningen att om man som kvinna annonserar på ett dylikt ställe måste man vara beredd på att sära på benen för vem som helst som ber om det. Att ett ömsesidigt intresse behöver finnas för att sex ska fungera verkade inte bekymra dem nämnvärt. (Blir de då hårda för alla av honkön på två ben? Eller funkar det kanske inte åt båda hållen? Jag fick uppfattningen att det för de flesta av dessa män fungerar med ett hål, vilket som helst, bara det är ett hål.)

      Jag har dessvärre ingen lösning på det här problemet. Både kvinnor och män är delaktiga i det och gemensamt ansvariga för att hålla en trevligare ton i sådana situationer. Jag har dock gett upp hoppet.

      Och ja, jag har träffat ett par riktigt trevliga män via min blogg. 🙂 Det fungerade, fast jag var nog lite besvärad över att de redan på förhand visste så mycket om mig medan jag inte hade lika mycket information om dem.

      Svara
  2. arthur

    håller helt med men har också en annan sida som är lite märkligare…vi har som par sökt en kille (oftast på BC) och märker att 98% törs aldrig gå vidare, 1% går till ett möte och visar sig då ha ljugit om väsentliga saker (och går bort). Av den resterande procenten dyker 0,5% inte upp…och tyvärr så är det något i våra ögon som inte är ok med den sista lilla 0,5%.
    Det verkar nästan lika svårt för oss som par, som för killar alltså…märkligt. Går ibland på klubb och har inga problem med killarna där bör väl kanske tilläggas. Varför vi ändå söker på BC undrar någon säkert…jo, vill hitta någon som bor hyfsat nära oss.

    Arthur

    Svara
  3. Karin W.

    ”Som kvinna är det nog mer givande med nätdejting än som man.” – och som kvinna är jag liksom tveksam om det är så. När man har sållat bort de värsta paddorna så återstår grodor som a) mörkar för sina partners om vad de håller på med, b) kaxar sej när man chattar och bangar ur för att ses IRL, c)drar fort som fan utan ett ljud till förklaring efter cirka 2 dejter. Eller så är det något fel på mig.
    Apropå kontakter med par så har jag prövat 2 ggr: den första så var det sagt att det först och främst var frun som ville ha en väninna i sänghalmen, men det var han som var på hela tiden vid det första fikat – tack, men nej tack! sa jag, som inte alls gillade hans sätt.
    Andra gången sas det att jodå, det var intressant att träffas för en fika, men sedan hördes ingenting, ingenting och ingenting och sedan sas det att de skulle ringa nästa vecka och nu har det gått 9 månader…
    Ska man ge upp eller pröva fler grodor? Att blogga är inte det lättaste…

    Svara
  4. L

    Jag tror att det är ett attitydsproblem många män på dessa sajter har, att påstå att ”dessa som återstår är samtliga kvinnor under 35 enbart bekräftelseluder” är ju lite att ta ut saker i förskott och det kanske märks på deras mail?

    Svara
  5. Citronen

    Åh. Internetdejting. Jag gillar konceptet, jag gillar att kunna vara ärlig och rak innan med vad jag vill. Men jag förväntar mig mer än ”ska vi ses och knulla”. Jag ogillar att många män förutsätter att jag vill träffa dom, utan att dom har sett hur jag ser ut. Jag vill träffa män som tycker att jag är vacker och är attraherad av mig. Så jag tycker det är nonchalant och drygt att förutsätta att jag vill träffa någon som inte sett hur jag ser ut som inte ens vet vad jag heter…
    När det gäller att träffa par har jag helt lagt ner det även om jag har goda erfarenheter sen tidigaer. Det är i 99% av fallen HAN som vill få uppleva ”sin innersta fantasi”. Det stör mig. Och jag stör mig på par som ska ha fåniga regler men det är en annan diskussons. Jag har tidigare haft en KK-relation med ett par, men där var Han min KK sen tidigare(träffades via nätet) och sen träffade han sin nuvarande Fru och han undrade om jag fick vara en del av deras liv och sexliv. Dom var kära, jag var en god vän. Det var fint och härligt. Mysigt att somna mellan två människor som älskar varandra och uppskattar mitt sällskap, vi har dock inte setts sen jag flyttade då avståndet blev för långt. Men jag har som sagt goda erfarenehter.

    Nätdejting – intressant och hett ämne. Någon borde skriva en handbok i hur man sexdejtar på nätet….

    Svara
    1. crille30

      Tja kan ärligt säga att jag har testat kontaktannonser men det var fakttiskt på den gammala goda tiden då man svarade med brev. Testade några gånger på att svara och även satte in själva och det var blandat resultat. Träffade några kvinnor och de få som jag fastnade för var inte intresserade av mig och sedan givetvis någon som jag absolut inte ville träffa igen. de ville träffa kg, puhhh den kärleken haha.Håller med att det är mycket falska personer som gömmer sig på nätannonser.

      Svara
  6. Sheila Inläggsförfattare

    Nu har jag läst ett par kommentarer där fokus är på männen och jo jag håller helt med, det är förkastligt i många anseenden. Som att de inte kan hållas i möblerade utrymmen, för att inte tala om att samtliga har ett ”monster” mellan benen. Hur i hela fridens namn går det till egentligen?

    Hur som helst så avvek detta från ämnet ändå, jag menade singeltjejerna. Visst, männens beteende har med förslappningen att göra och förslappningen har med männens beteende att göra, men det går inte att bortse från det faktum att det är irriterande tröstlöst och oattraktivt. Jag tror faktiskt vi får strunta i att bjuda in en extra tjej i våran säng för jag vill på intet sätt ha vilken slarvig slampa som helst här. (Jag är ledsen men precis som vissa män förstör för alla andra så förstör även kvinnorna för varandra och det hårt men sanningsenligt så ses singeltjejer nu som beskrivet i inlägget och i min kommentar här.)

    Och jag måste fråga Citronen lite försynt, ”fåniga regler?” Inga regler mellan par är fåniga. Det är de som ska leva med varann även efter att den eller de inbjudna har lämnat sängen. Deras regler är lag och på intet sätt något att fnysa åt. 😉

    Enda handboken jag skulle kunna skriva i ämnet är krasst nog på en rad. ”Det är ingen idé.” För det är fasen så det känns…

    Svara
  7. Kalle (the original)

    Av mina erfarenheter att döma kan jag hålla med i mångt och mycket av det som skrivits.

    Jag har träffat både singeltjejer och par genom nätet så det är ju inte omöjligt. Visst kan man skylla på alla neandertalsmän massutskick att tjejer tröttnar men försvarar det då verkligen bristen på engagemang eller rent utsagt hyfs. Tycker man någon verkar intressant kan man ju faktiskt anstränga sig lite mer än att svara på brev med en mening bestående av tre ord. Det ger inte en bild av att man är intresserad.

    När jag pratat om detta med ett par vänner som är tjejer har jag fått svaret att många gånger är de trötta och orkar helt enkelt inte ha någon diskussion. Varför då inte säga det också? ‘Du verkar trevlig och intressant vill gärna prata mera med dig senare är för trött nu.’

    I mångt och mycket har det säkert lite med att de olika könen har en tendens att tänka på olika sätt som exemplet någon skrev om en vän som ändrade sin presentation till något ironiskt och männen förstod men inte kvinnorna.

    Balansen har blivit lite skev på nätet vilket resulterat i att männen måste kämpa mycket hårdare och kvinnorna ofta blivit på tok för passiva.

    Svara
  8. Peaches

    Men en tanke här nu då. Kan det vara så att män och kvinnor reagerar olika på att bli avvisade? Jag tänker mig nu då alltså att man på ett eller annat sätt blir avspisad oftare än man blir uppmuntrad då man tar kontakt med någon på en dejtingsajt. Kanske män då helt enkelt reagerar med massutskick, i förhoppningen att någon ska nappa, medan kvinnor reagerar med passivitet och ”det är ingen idé”? Jag tänker på det som någon skrev om män som är jättepå och vill träffas men sedan blir det inget av det. Om man då engagerat sig några gånger och det inte kommit något ur det, då kanske man helt enkelt blir passiv och inte orkar visa något intresse?

    Jag var under en kort period medlem i en rätt så liten, lokal singelsajt. Det jag minns bäst från den perioden är en man som tog kontakt med mig och som inte, trots upprepade nej från min sida, ville fatta att jag inte var intresserad. Jag försökte avböja vänligt men bestämt då han föreslog fika, middag, promenad etc, och till slut kastade han ur sig ”men knulla då?”. Hm, nä. Jag tror inte det.

    Svara
  9. Johanna Sjödin

    Egoist vinner knappast min sympati med snack om ”bekräftelseluder”.

    Jag har hört flera historier om män som avtalat träff med kvinnor genom nätet och som aldrig dykt upp. Det har hänt mig en eller två gånger. Det verkar gå igång på att planera och fantisera, alternativt ångrar dig sig i sista sekund. Med det sagt är det inte bara kvinnorna som är oseriösa.

    Jag svarar sällan på mejl av den enkla anledningen att det bland annat står på mina presentationer att jag avskyr MSN, men männen som skriver till mig ber att få lägga till mig på MSN och skickar mig deras MSN-adresser. Klarar de inte ens av att läsa mina korta presentationer vill jag inte träffa dem och ha sex med dem. Kanske hårt av mig, men jag vill vara kräsen på sidor där majoriteten av män framstår som ganska tvivelaktiga.

    Svara
  10. A.

    Jag känner verkligen inte igen mig i bilden av singeltjejer. Jag får nästan aldrig några meddelanden och jag svarar i stort sett alltid, om så bara ett ”Tack men jag är inte intresserad.” Däremot är de killar jag skriver till sjukt dåliga på att svara – de läser mailet, går in på min sida och tittar på bilderna och sedan händer inget mer. Jag är väl en bitter heterokille in disguise, haha.

    Svara
  11. Brad Pung

    Jag känner igen en del av det som Sheila skriver, efter att ha varit rätt mycket på nätet, både som singel och som nu i egenskap av par tillsammans med min flickvän. Jag tror att en del av problematiken bottnar i lite risig självbild hos både killar och tjejer, fast på lite olika sätt. Killar tror antingen att deras kukar ska få tjejer att falla pladask och fattar inte varför det inte funkar, eller så har de så dåligt självförtroende att de inte orkar engagera sig vare sig i utformningen av sin egen profil eller i de mail de skickar. Tjejer å andra sidan lider kanske ofta av princessyndromet och tror att de p.g.a. övervikten av killar på sajten inte behöver engagera sig. Resultatet blir att killar gör bort sig och tjejer drar till sig ”fel” killar.

    För min egen del kan jag säga att jag lyckats bäst på sajter som inte är renodlade dejtingsajter, sajter där jag också kan visa andra sidor av mig själv och ta en mer ”casual” kontakt som ibland, och ibland inte, utvecklas till något mer, antingen mer temporär sex eller förhållande. Någon skrev att en blogg är ett bra sätt att få kontakt och det tror jag på. Jag tror egentligen inte att den ens behöver handla om sex. Det är kanske t.o.m. en fördel om den inte gör det.

    Svara
    1. blackbird

      Prinsess-syndromet – sitter kvinnor så kvar i den gamla rollen av att vänta på den rätte/a? Eller är kraven för höga på vad vi vill ha? Bland oss medelålders kvinnor ser det ut vara så. Vi verkar har en färdig mall för hur vi vill att en tillfällig eller långvariga förbindelse ska vara, och det handlar nog inte om social eller sexuell status hos den tilltänkta heller, som hos yngre? Oavsett kön eller om det är frågan om att bli 3:e part, så vill man ha relationer som är personliga – att bli sedd som individ och inte som presumtivt utbytbart knull.
      Eller?

      Svara
  12. blackbird

    Tjejer är nog ett kapitel för sig. Under den senaste perioden (3½ år) som jag häckat på QX/Qruiser har jag bara haft mess-kontakt med ett fåtal, och det rinner nästan utan undantag ut i sanden, då de slutar att höra av sig efter först en ganska trevlig inledning. Oavsett hur min presentation ser ut (jag har hunnit byta utseende på press-sidan ett antal gånger) eller om jag anger bi eller queer som läggning.
    De enda ord som jag kan komma på som passar är att kvinnor (bi/lesbisk) i medelåldern är oerhört fjära och svårflörtade.
    I förra vändan som jag var medlem ledde en fikaträff till ännu en träff men inget mer, och en annan träff till det osannolikt lyckosamma: en väninna för livet. Men någon form av annan relation? Nix.

    Svara
  13. Alexandra/Sexbloggaren

    Det är riktigt att könsfördelningen är katstrofal. Och man får verkligen fundera om det är helt lönlöst eller fantastiskt emellanåt.
    Jag är själv enormt selektiv i vilka män och kvinnor jag väljer att svara. De som uppenbart läst min presentation och skrivit något som är riktat till mig och som dessutom befinner sig inom de referensramar jag angivit och som har en presentabel bild ligger bra till (och som kan stava och använda stora bokstäver och punkt som man bör).
    Klarar man detta och med tillagd charm och genuint intresse är jag inte svår att ha och göra med. Jag tar gärna en kravlös drink med någon jag tycker verkar trevlig och som ser bra ut. För mig är communities ett fantastiskt sätt att komma i kontakt med människor man annars inte hade råkat på. Ibland har man fullträffar, ibland var man kanske för snabb med att gå med på en träff.

    Min åsikt är att det kan bli bra – det finns inte bara paddor i webträsket.

    Däremot finns det annat som skrämmer mig. De (män) som gett upp hoppet om verkligheten (?). Som relativt ung tjej, med sexuell antydan på sin sida får man enormt många skamliga förslag. Det är få som förvånar mig numera. Med undantag för dem som vill ha camsex – där de själva bara vill visa upp sig. De behöver inte ens veta att jag är en kvinna, den jag utger mig för att vara, bara de får visa sina kön i en webcam. Det skrämmer mig. Det kan inte vara tal om exibihionism längre. Det måste vara en total tappad tro om att kontakter på internet ska leda till en träff eller ens ett utbyte mellan två människor, och det känns sorgligt. Så jag kan hålla med om att några tips borde utfärdas. Men frågan är om de hjälper, när förmågan att vara realistisk någonstans förloras längs vägen många gånger.

    Svara
  14. Pingback: Är singelkvinnor bara lata på internet? – Hanna Fridén at Hanna Fridén

    1. Sheila Inläggsförfattare

      Javisst kan det vara så, jag har suttit på sidor som singeltjej också så jag har även den sidan av erfarenheten. Dock gjorde jag så att jag valde att inte svara alls eller svarade med ett artigt ”tack men nej tack”. Hyfs skall tillämpas för alla enligt min mening. Men behandlar andra som man själv vill bli behandlad.
      Vi skriver aldrig spontant till kvinnor, vi har blivit kontaktade av kvinnor, bland annat av den kvinna jag refererar till. Hade det varit så att inte intresse fanns efter det så hade hon kunnat strunta i att skriva alls.
      Jag känner spontant att ”tusen kineser inte kan ha fel”. När så pass många (så gott som alla jag talat med både irl och via mail, både män och par) nämner samma ”fenomen” och samtliga ser det som ett problem så är det värt att ta upp. Singeltjejer kan vara lata på nätet för de får sig ändå, men alla går inte igång på lathet – inte jag iallafall.
      Vår uppfattning är sådan, många med oss och även egoist 20 som beskriver det på ett träffande sätt vilket jag helt står fast vid.
      Tur att vi alla har rätt till vår egen åsikt. 😉

      Svara

Skriv en kommentar!