Ensam

Jag tänker inte ägna mig åt att förklara eller gnälla på det mellan Klumpe och mig här på bloggen. Det är mellan oss och hör inte hemma här.
Alla lär vi oss något av saker som sker och jag har lärt mig att den här bloggen inte är ett andningshål för mig så som det är för Klumpe. Vilket jag är glad att den är för honom, för jag bryr mig om honom, han är min vän oavsett hur oense vi än må vara stundvis. Men jag är lite ledsen över att den inte fungerar på samma sätt för mig också, jag blir aldrig så kritiserad och ledsen som jag blir på den här bloggen. Antingen i kommentarer eller i mail.

Hur som helst, vi lämnar saker till vad de är eller vad de blivit och går vidare.
Just nu har jag tyvärr inget djupt inlägg på gång, även jag har det lite konstigt privat.
Inte dåligt, bara konstigt och ensamt. Herrn och jag har fått lite distans till varann pga vardagliga ting som jobb och skola. Vi går i skift och självklart ska vi klara av att göra det också. Vi får max två timmar med varann varje dygn, två timmar då även barnen är vakna, mat ska lagas och ätas. Detta betyder att närhet är något jag får se mig om efter i stjärnorna. Jag försöker tänka att det är nyttigt. Att han får chans att sakna mig och vill ta vara på tiden mer när vi väl ses lite längre stunder i helgen. Att det är nyttigt för mig att få bekräftat att han älskar mig även om han inte rör vid mig.

Jag kan dock inte sticka under stolen med att det är jäkligt jobbigt att sitta här och känna sig ensammast i världen. Självömkan är destruktivt om något och jag är otroligt bra på det där. Jag vill inte vara det men jag tror att det blir bättre med tiden och allra helst när jag finner något produktivt att göra med tiden jag nu har över.
Några tips?

Läs även dessa inlägg:

9 reaktion på “Ensam

  1. Cim

    det är jobbigt med distansrelationer..även om ni inte har det så liknar det det..närhet är väldigt viktigt..så förstår att du känner dig ensam när du itne får det 🙁

    -skickar massa kramar och närhet via nätet-

    håll ut, snart får ni kramas och vara nära mer! ^^

    Svara
    1. sheila Inläggsförfattare

      Jo närhet är viktigt, jag är väldigt krävande när det gäller det och blir tokig om jag inte får det. Så en prövning är det minsann. Känner dock att vi klarar detta också. Speciellt sedan Herrn idag lade huvudet på min axel och sa att han saknade mig (de 10 minutrarna vi sågs idag). Uppdrag slutfört ungefär. 😉 Så det var minst sagt nyttigt, för honom iallafall.

      Svara
  2. Elin S.

    Inga tips, men en liten undran! Jag är nyfiken av mig på det viset att jag vill förstå hur allt möjligt funkar – och jag har bläddrat lite bakåt i dina BDSM-inlägg för att se om du tagit upp detta: Jag funderar på NÄR det är man ”hittar sig själv” som BDSM? Jag tex. har ”alltid vetat” att jag gillar tjejer lika mycket, och gay/bi kan väl vara lite enklare på det sättet kanske.
    ”L” som jag varit bekant med i 12 år, har en Master, som numera också är hennes make, men det har alltid känts för privat att fråga henne. NÄR i det här fallet är alltså inte i ålder räknat. Men alla har väl ”hittat hem” på sitt vis, alltså är vägen olika lång. Några tankar om det?
    (Lite smicker 🙂 – du berättar bra, det är alltid intressant att läsa dig!)

    Svara
    1. sheila Inläggsförfattare

      Att hitta hem är ingenting som någon annan kan göra åt en, inte heller säga exakt när det sker eller hur man gör för att det ska ske. Jag visste första gången jag utövade BDSM att det var det som fattades i mitt pussel och således hittade jag hem. När det gäller kvinnor så är det ungefär samma sak där, jag onanerade medan jag fantiserade om kvinnor och var otroligt nyfiken. Däremot hittade jag inte hem där före jag fick chansen att prova mig fram ”på riktigt” och därmed insåg att jag inte bara hade livlig fantasi utan att jag faktiskt var bisexuell.
      En undergiven, bisexuell, masochist är vad jag är. Kort och gott.
      Som en målarbok där linjerna är klara, men hur man sedan väljer att färglägga och om man vill hålla sig innanför linjerna är upp till konstnären. 😉

      Och tack så hjärtligt för komplimangen, du anar inte hur mycket jag behövde den just nu. 🙂

      Svara
  3. Kay

    Ja du. Hudhungern. Jag ligger själv i sängen och försöker tänka att det är nyttigt, men nä, det funkar inte för mig (heller?). Skiftgång och korta stunder att ses är jobbigt tycker jag. Detta att inte fylla upp med kroppskontakt under natten.

    Vi försöker göra små saker, gå upp för att äta frukost tillsammans (med han eller jag sittande svajande av trötthet beroende på vem som skulle vara uppe den tiden) och en stunds telefonsamtal. Lappar för den andra att läsa (kanske uppdrag?) och ett av honom gjort armband som jag bär för att känna hans närhet.

    Men, usch vad jobbigt det är.

    (vad ledsamt höra att du inte känner att det fungerar som positivt för dig med, du skriver bra och rakt och fint om BDSM och du vågar stå för dina tankar. Även de gånger jag inte håller med dig tycker jag du är stark som gör det.)

    Svara
  4. Afrodisiak

    Så tråkigt att du fick så negativa reaktioner. Det känns väldigt onödigt och överdrivet även om jag fick intrycket av att du var ute efter lite mer samma sak som jag (sex och vänskap utan svartsjuka bredvid en väldigt stark och ojämförbar central relation) än något klassiskt polyamoröst.

    Det blir nog petigare och petigare ju större en blogg är men bli inte för mesiga bara! Tyvärr är många snabbare med att kritisera än att berömma, men ni är uppskattade

    Gillar målarboksliknelsen!

    Svara
    1. sheila Inläggsförfattare

      Härligt med någon som verkar ha förstått vad jag var ute efter. 🙂 Nu är mitt bekymmer dock detsamma, hur får jag till det utan svartsjukan och kontrollbehovet?

      Svara
      1. Afrodisiak

        För oss handlade det om att sortera, reda ut och definiera olika begrepp. Mitt svar blev så långt att det blev ett inlägg på min blogg istället! Hoppas det ger dig någonting

        Svara
  5. S

    Hej! Jag ville bara skriva en liten kommentar i all obetydlighet. 🙂 Har ju läst det ni båda skriver här… Tankar och funderingar… Hur intressant som helst att få ta del av. Det är ju inga lätta saker direkt, som det med att kunna leva lite friare och öppnare, utforska och uppleva trevliga saker med fler än bara sin partner…
    Som sagt, Väldigt intressant!
    Sedan läser man att ni får… ja, blir i princip utskällda via mail och här! :/
    Jag skulle vilja säga att ”dessa”, förhoppningsvis väldigt få, personer inte kan ta in/förstå det ni menar. Jag tror det kan vara så enkelt, eller svårt för dom! 🙂
    Ni glädjer nog enormt många i alla fall med erat skrivande här!!!

    Svara

Skriv en kommentar!