Sex och livskvalitet

Jag har ofta funderat på hur det kan komma sig att sex är så pass stort. Det är inte så att allt hänger på huruvida sex finns i ens liv eller ej, men mycket. Allt hänger ihop och sex är en del i hjulet som måste snurra för att livskvaliteten skall vara så hög som möjligt. Självklart är det olika för alla, individualitet och allt det där, men för mig är det en stor del av mitt liv.
Får jag inte sex av olika anledningar, då blir jag frustrerad och går det nog lång tid känner jag mig oattraktiv och hemsk, resultatet blir lägre livskvalitet. Får jag sex regelbundet (man kan tro att det då blir tråkigt, men absolut inte) så känner jag mig mer kapabel att ta eventuella motgångar. Livskvalitén höjs med andra ord.
Hur många känner sådär? Att sex är så pass viktigt.

Det sägs ju att sex inte är allt i ett förhållande. Jag kan absolut hålla med om det, men det är en otroligt stor del, på gott och ont.
Dessutom är det en stor del i mitt liv överlag, inte bara som ingrediens i ett förhållande. När jag var singel gällde samma principer.
Som tur var hade jag en ”liten svart bok” med män som jag hade sex med ibland. Sådana som jag försökt vara tillsammans med, men det inte fungerat och vi gemensamt kommit fram till något som kan likna ett KK-förhållande närhelst vi båda varit singel samtidigt. Vilket fungerade och höll uppe livskvaliteten även när jag var singel. Att börja relationer med att vara KK hade inte fungerat lika bra, men vårt sätt fungerade för oss.
Detta är för övrigt mitt första förhållande där inte denna ”lilla svarta bok” följt med. När jag var tillsammans med min fd så fanns de kvar, vi möttes i förbifarten på stan och hade koll på varann. Singel ännu? Nehepp. ”Hej, kul att se dig, vad gör du nu för tiden?”

Men nu har jag som sagt inte den kvar. Numren finns inte i mobilen, namnen är borta från msn och de finns inte bland mina kontakter på facebook.
Jag använde dem aldrig då jag har en strikt policy mot otrohet, men det var en viss trygghet i att veta att det fanns män där ute som ville ha mig om tillfälle gavs. Bara det hjälpte mig igenom mitt förra förhållande då han och jag inte hade nämvärt mycket sex. Han klagade på ont i huvudet och smög upp mitt i natten för att sexchatta med andra kvinnor eller runka till porrfilmer gömda bland systemmapparna i datorn. Dagtid åkte han iväg hemifrån och var ibland på dejt med andra kvinnor. Jag kunde springa på dem på något café på stan, se dem köra förbi i hans bil och andra ännu värre saker som tyvärr skadat mig en hel del. Allt medan han hela tiden förklarade för mig hur äcklig jag var, speciellt sedan jag fått bristningar efter barnen och ändå hade mage att be mig om en avsugning för att hjälpa mig med disken.
Hade jag då inte haft min känslomässiga snuttefilt, dessa män, då hade det kunnat gå riktigt riktigt illa.

Man jag tänker då på de som varit tillsammans väldigt länge och pga tidsbrist eller olika intresse inte längre har sex lika mycket, hur gör de? Hur klarar de av att inte ha sex utan att sänka sin livskvalitet?
För jag är medveten om att jag har ordnat detta så bra själv, det sänker bara min livskvalitet om jag låter det göra det.
Vilket också får mig att fundera på hur många gånger som är normalt, i och med att man på något sätt skall avgöra när sexet har sjunkit under det normala och på så sätt blir en bristvara..?

Läs även dessa inlägg:

4 reaktion på “Sex och livskvalitet

  1. Y

    Haha vilket roligt inlägg! Jag själv påverkas inte så starkt som du och kan egentligen vara utan sex ganska problemlöst när jag väl ”kommit in i det”. Om jag inte ligger så glömmer jag bort att jag vill det helt enkelt. Jag har DOCK märkt att jag är en betydligt mer harmonisk person och mer förlåtande och tolerant flickvän om det liggs regelbundet, sen om det beror på brist/tillgång på sex i sig eller om sex är så pass viktigt som kitt i relationen låter jag vara osagt även om jag misstänker det senare. Sex påminner en ju lite om varför man blev ihop eller åtminstone hur det var när man precis blivit ihop! Jag brukar dessutom anstränga mig extra mycket för att sexa när jag har extremt mycket med jobbet, eftersom det är en så bra stressmedecin, vilket brukar vara ungefär lika lätt som att ligga när man är arg för något. Med andra ord, när man vill det minst behöver man det mest, är min bittra lärdom (med flera givna undantag givetvis, man ska aldrig ligga för någon annans skull etc.)!

    Angående hur ofta som är normalt eller hur du nu menar så tror jag verkligen inte att det går att sätta en siffra. Jag vill göra det minst en gång i veckan för att eeh hålla liv i det *skördar romantikpoäng* men det är klart att när skiten träffar fläkten så kan det vara mindre än så och när allt är guld och gröna skogar så blir det mer.

    Svara
  2. Peaches

    Normalt är ju vad som känns bra för en själv, det går ju inte att säga ”2-3 gånger i veckan mår människan bra av!” Det finns dom som trivs jättebra med att ha sex en gång varannan vecka och dom som blir frustrerade och arga om dom inte får sex varje dag. Det enda man kan hoppas på är att man själv och ens partner kommer att utvecklas åt samma håll under förhållandets gång, annars blir det väldigt, väldigt svårt och, krasst nog tror jag att olika uppfattningar om sex är en rätt stor anledning till att folk är otrogna, även fast dom kanske inte ens skulle vilja erkänna det för sig själva för då har man ju ingen självkontroll och är inte bättre än ett djur, typ. Men det är en otroligt stark drift vi talar om. Till yttermera visso en drift som vi har kontroll över, vi är människor som gör aktiva val och om man älskar någon så är man inte otrogen även fast man inte får knulla, punkt. Då gör man slut i så fall om det inte funkar.

    Sen tror jag också att det är skillnad på om man slutar ha sex och om man slutar röra vid varandra. Slutar ha sex kanske man gör vid vissa tillfällen i livet, när man fött barn, eller är deprimerad etc. Men slutar man röra vid varandra är man ute på verkligt djupt vatten, då är man så långt ifrån varandra att det kan vara svårt att ta sig tillbaka.

    För övrigt, vilken tur att du blev av med karln som du skriver om. Usch, vilket svin!

    Svara
  3. Kay

    Dr Phil* har sagt; I en relation där sex fungerar är sexet 10% av relationen, i en relation där det inte fungerar är det 90.

    Jag tycker det är sant för min erfarenhet är att frustration tär. (observera att det inte handlar om hur ofta, bara om båda är tillfreds eller inte)

    Min sambo vill att jag har sex med andra män, för jag blir mer kåt ju fler partners jag har. Och mer harmonisk.
    (Polysar! *ser Sheila slå sig för huvudet* :-))

    *Dr Phil har sagt mycket varav 90% är strunt, men även en fördomsfull terapeut kan hitta korn

    Svara
    1. klumpesnusk

      Jag har observerat det där hos två av mina vänner som är gifta med varandra. När jag fick ”låna” frun i relationen blev resultatet att deras sexliv blev mycket mer harmoniskt, hon blev mycket mer nöjd, båda blev mycket kåtare och båda mådde bättre samt att deras kärlek till varandra blev starkare och deras relation blev tryggare.

      Det var helt tvärt emot vad de båda trodde skulle hända. Han slappnade av och mådde bra för pressen på honom att vara början och slutet på hennes sexuella tillfredsställelse lättnade, och hon mådde bättre för hennes sexlust blev tillfredsställd av två män som båda brydde sig om henne. Slutsumman blev att stressen minskade och det fanns mer energi att lägga på att tycka om varandra.

      Så visst, det här kanske är en tjatig melodi från min sida, men jag tror att de flesta människor skulle må bättre av lite mer öppna relationer – och det är inte bara en teori, jag har sett det på riktigt 🙂

      Svara

Skriv en kommentar!