Nationella orgasmnatten, inatt

Min tystnad beror på att jag landar lite efter lördagens händelser.
Vi firade i sann BDSM-anda och jag ägnar några dagar åt att backa lite, begrunda och filosofera.
Jag lärde mig mycket, bland annat att jag tydligen kan få orgasm av bara pisk. Detta var något av en chock för mig, men det kommer med all säkerhet att utvecklas och utprovas ännu mer. Det gäller att pressa gränser och det gjorde vi sannerligen den kvällen. Både jag och Herrn lärde oss nya saker om varann och oss själva så det var inte enbart nöje, det var också nytta blandat i den underbara mix som blev vår lördagskväll.

Idag blev jag dock upplyst om att det minsann är nationella orgasmnatten.
Ännu en ”högtid” jag vill belysa och fira lite extra.
Läckaget är slut och wanden kommer säkerligen få lämna lådan ikväll, nationella orgasmnatten till ära.

Enligt Ylva Franzén, erotikpedagog och orgasmexpert, ska denna kväll och natt firas ute i naturen i orgasmens och kärlekens tecken. Ikväll tycker hon att vi ska uppsöka en plats i naturen och älska. En solglänta på ängen, uppe på berget eller nakenbad i sjön.

Orgasmnatten är inte samma natt varje år. Den infaller nämligen första natten med fullmåne efter midsommar.
– Mycket i naturen styrs av månen, bland annat den kvinnliga menscykeln. Och en sån här natt kommer vår instinkt fram bättre. Kvinnor kan agera mer hämningslöst, fritt – och vilt, säger Ylva Franzén.

Detta är åttonde året hon förespråkar nationella orgasmnatten och jag kan inte annat än hålla med och ställa mig bredvid där. Jag förespråkar denna natt med glädje. Kärlek, sex och orgasmer i naturen är jag utan tvekan 110% positiv inför.
Så, vad väntar vi på? Bara att sätta igång.

Trevlig nationell orgasmnatt på er alla!

Läs även dessa inlägg:

7 reaktion på “Nationella orgasmnatten, inatt

    1. sheila Inläggsförfattare

      Haha, ingen dum idé. 😉 Jag tror på att fira det ”lilla” i vardagen. Ta tillfället i akt att se saker man kanske tar för givet annars, eller kanske missar helt och hållet? Så jag firar både internationella BDSM-dagen och nationella orgasmnatten. Finns också fittans och kukens dag har jag för mig, i någon form, men jag minns inte när.. Måste kolla upp det där.

      Svara
  1. Kiwi

    Jag känner mig pressad av sånt här. Som om jag är sämre än andra, onormal, för att jag har svårt att orgasmera. Jag vill inte fira nåt genom att försöka och försöka med något där jag har ca 50% chans att lyckas om jag är ensam, och kanske 1% chans att lyckas tillsammans med en partner. Tänk om just den här natten är en sån natt när jag kan hålla på tills jag får kramp i händerna och somnar av utmattning och ändå inte får orgasm? Tänk om hela mitt försök till firande slutar i fiasko?
    Det känns väldigt jobbigt att leva i ett orgasmfixerat samhälle där man kan läsa om olika sätt att få orgasm i varenda veckotidning. Jag har läst Ylva Franzens bok Orgasmera mera. Den är bullshit. Jag har testat allt i den boken. Jag har tränat mina pc-muskler, jag har försökt med olika hjälpmedel. Jag vet inte hur många gånger jag har fått säga till en partner att det är ok om jag inte kommer, att det inte är ett misslyckande från hens sida. Outtalat är det ju så att det är ett misslyckande från MIN sida.
    Det är svårt att acceptera att sex kan vara underbart och fullt tillfredsställande även utan orgasm när man från alla håll bombarderas av vikten av att få orgasm, ta kontroll över sina egna orgasmer, lära sig att hitta alla sina orgasmiska punkter, att alla kvinnor kan få sprutorgasm…
    Jag firade inte Orgasmdagen, och jag kommer nog aldrig att göra det heller. För kvinnor som inte kan få orgasm är helt enkelt inte lika mycket värda i det västerländska samhället år 2010.

    Svara
    1. sheila Inläggsförfattare

      Det låter otroligt tråkigt och jag kan inte ens föreställa mig hur det är att inte kunna få orgasm.
      Men min tanke var aldrig att medvetet lägga på mer till den pressen, min tanke var att föra in annat i vardagen. Man väljer ju självklart själv vad det är man vill fira. Jag firar inte kanelbullens dag, värnlösa barns dag, världshälsodagen och vad det nu finns för dagar. Men jag firar internationella BDSM-dagen, nationella orgasmnatten och andra dagar/nätter. Jag firar också morsdag och kan omöjligt gå omkring och ha dåligt samvete för de som inte har barn och inte kan fira morsdag fast de vill. Även om jag tycker det är jättetrist och jag önskar att det inte hade varit så, gäller det inte mig och mitt firande av de dagar jag själv valt och de som passar mig, för att jag vill ta in ett sporadiskt firande i min vardag.

      Och ja, sex är absolut tillfredställande även utan orgasm, ingen som helst tvekan om det. Orgasm-hysterin (eller vad det kan tolkas som) hos mig beror på att jag tycker om mina och även andra kvinnors orgasmer. Alla har vi olika förutsättningar och intressen.

      Om du vill att det ska bli bättre, hoppas jag innerligt att det blir det och att du om du vill kan fira orgasmnatten något år iallafall. Och du är precis lika mycket värd som vilken annan kvinna som helst, det hänger inte på orgasmerna!

      Svara
  2. Elin S.

    Håller med det Sheila skrev ovan!
    Det är ju himla trevligt att avsluta monosex eller annat sex med en orgasm, men är det inte så att själva vägen är väldigt trevlig den också?! En orgasm kan ju bli hur fjuttig som helst, ”tjopp” så var det klart…
    Men vägen… vägen… 🙂 det kan vara njutning som är så obeskrivlig att man aldrig vill sluta – eller en väg som är så smärtsam så att man aldrig väljer den, (tex. om man drabbats av vestibulit).

    Jag har upplevt bådadera, och kanske de onda minnena, som nu besegrats, har fått kroppen (och själen!) att verkligen ta till vara den smak av paradiset som ohämmad njutning ger. Orgasmen blir en petitess, bara en bit av tårtan – inte marsipanrosen på den.

    Svara
  3. Kiwi

    Sheila, jag menade inte att du bidrar till hetsen. Det är ju inte du som uppfunnit den här natten.
    Men jag tycker att det är jobbigt att personer som säger sig värna om folks sexualliv och kunskaper (som Franzen, som ju har uppfunnit denna natt) lägger en sån här press på folk. Att hon skriver böcker och håller i svindyra kurser precis som alla andra sexologer nu för tiden är väl en sak, hon måste ju förtjäna sitt uppehälle. Men jag undrar om hon är medveten om den press hon sätter på vissa kvinnor. Tyvärr tror jag inte det.

    Svara
    1. sheila Inläggsförfattare

      Jag tror (och hoppas) att personer som Ylva Franzén tänker lite som jag när de ger råd och tips. När jag själv öppnar mig och delar med mig av mitt innersta, när jag ger handfasta råd och när jag försöker ge tips är det för att hjälpa. Ingenting annat. Om det hade hjälpt om så bara En människa så hade det varit värt det och jag tror att även hennes råd har hjälpt en hel del människor, även om de oturligt nog inte hjälpt just dig.

      Nu ska jag inte analysera eller komma med en teori här egentligen, men kanske kan det vara lite som Elin S skriver om? Onda minnen?
      Då det låter som du provat allt fysiskt finns det trots allt bara en utväg.
      Jag ska också säga att inte heller jag har börjat orgasmera förrens på senare år. Många många år av mitt sexliv hade jag inte sex för min skull och att få en orgasm var det inte tal om. Så stundvis har jag vetat precis vad du talar om..

      Svara

Skriv en kommentar!