Tänk tre gånger innan

Jag har snubblat över en mycket oroande artikel:
Hade frivilligt våldssex – åtalas.
Man hade frivilligt BDSM-sex med tonårsflicka. Nu åtalas han för grov misshandel.

Min första tanke var självklart, tonårsflicka? Hur ung var hon? Hade hon varit minderårig så hade det stått överst i artikeln såklart. Men det är ju onekligen en negativ klang på det oavsett.
Å ena sidan så känner jag att den 38 åriga mannen borde ha tänkt lite på vem han hade sina lekar med, en mycket ung människa har ofta (säger inte alltid) ingen aning om vad vissa saker har för följder. En BDSM-session på två dagar i sträck där hon får smaka på rotting, piska, linjal och krokodilklämmor i brösten är inte att leka med. Han skulle ha tänkt på att hon kanske var lite väl ung för det.

Å andra sidan är det trots allt så att lekar inom BDSM inte alltid håller sig inom de ramar som åklagaren refererar till:

– När det gäller att bruka våld kan man samtycka till något som ligger mellan ringa misshandel och misshandel av normalgraden. Men man kan inte samtycka till grov misshandel, säger åklagare Ulrika Rogland till TV4 Nyheterna Malmö.

Jag har svårt att tro att BDSM alltid skulle hållas inom de ramarna, ringa till misshandel av normalgraden. Vad i hela fridens namn är en ”normal” misshandelsgrad?!
Dessutom skulle jag vilja säga att misshandel har en felaktig klang i detta sammanhang. Jag ser mig inte som misshandlad om jag behandlas med piska, rep, klämmor eller annat. Jag ser det som just en behandling, hård, mjuk eller brutal, men en behandling, inte en misshandel. Och vad är då i så fall exempelvis knifeplay?

Knife play itself is quite broad. Such scenes can include anything from slowly and sensually scraping wax off a body or moving a blade along the persons skin without cutting them to role play where the fantasy abductor slices off the (willing) victim’s clothing. Knife play can also break the skin, either for light scratches or deep cuts meant to scar.

Att hon ångrade sig efteråt har jag en teori om. Efter en ordentlig BDSM-session har man ett behov av att landa. MrM och Slynan har berört detta ett par gånger, men hur jag än nu suttit och sökt så hittar jag ingenting om det, troligen jag som är oteknisk.

Men för att utgå ifrån mig själv så vet jag att jag har behov av att den som behandlat mig även tar hand om mig efteråt. Håller om mig, pussar lite på mig, låter mig andas. Inte stirrar mig i ögonen och ska analysera och få mig att prata om det utan bara vara och landa i det som hänt och alla känslor/reaktioner det startat i min kropp. Så var det nog även för denna tjej, de två dagarna var kanske lite mycket men hon samtyckte för att när det hände var det så himlastormande som en BDSM-session kan vara. Men efteråt, när hon satt där själv släppt vind för våg och skulle landa, hade ingen att vända sig till för att få en kram eller något och då blev det helt fel. Speciellt när den som fanns var en vanilj-väninna som inte kanske hade insyn i vad en BDSM-session var och vad som behövs efteråt. Det är en risk man får ta när man utövar BDSM, men har man känsla och respekt för varann så händer det inte. Det märks när det är för mycket och man hjälper varann att landa.

Jag håller med Jonas Bengtsson, ordförande för RFSU Malmö, i detta fallet. Det finns kodord om det hade varit så att det inte var frivilligt, vilket det uttryckligen var när det skedde. Dessutom är det svårt att avgöra i efterhand vad som skett.
Jag ser också att de tagit kort på halsband som mannen hade i byrålådor bland annat. Jag känner det är en aning absurt ändå. Visst, det är redskap som använts i detta påstådda brottet, men vad fasen…?Däremot kan jag förstå om hennes väninna tycker att det är obehagligt att se henne efteråt och höra henne prata om det med ånger i rösten (i och med att det i efterhand inte var lika underbart som hon tänkt sig), det är inte underligt att hon blir orolig och hade det gällt en situation där hon varit minderårig, våldtagen, full eller faktiskt ovillkorligt och ofrivilligt misshandlad så hade jag fullt ut stöttat detta handlande.

Men jag tycker att människor ska kunna lita på att partners (tillfälliga eller ej) ger ett fullständigt medgivande, lita på att ett ja är ett ja precis som ett nej är ett nej! Speciellt som de suttit och gått igenom detta innan de träffats då de bestämt att de ska utöva BDSM. Träffades de även på det forum där jag och många andra med mig sitter så hade hon ganska bra koll på hans ”kinks”, dvs det han går igång på.

Åtalet är enligt mig felaktigt, situationen är av honom felhanterad och hade gått att lösa om de haft en ännu öppnare dialog och om han inte lämnat henne vid för våg efteråt. Det är min teori, utifrån min tolkning av historien och således min slutsats av det hela. Jag säger inte att det är fakta, rätt och riktigt. Men det är så jag tror..

Jag menar, hur skulle det se ut om BDSM-världen skulle vara begränsad till lindrig ”misshandel”?! Många skulle ta det bakom stängda dörrar, under jorden, i skymundan och det skulle bli något ännu smutsigare än vad det räknas som idag av alla vanilj-svenssons. Jag som tycker det är positivt att samhället går framåt och allt mer läggningar och intressen blir accepterade.
Om än inte förstådda så accepterade.

Läs även dessa inlägg:

6 reaktion på “Tänk tre gånger innan

  1. Peaches

    Det där med att ”landa” är oerhört viktigt. Här finns i alla fall lite mer att läsa om det, http://en.wikipedia.org/wiki/Aftercare_%28BDSM%29, sen kan man säkert söka vidare på nätet.
    Dom första gångerna jag och J utövade BDSM kunde jag börja må otroligt illa efteråt, fysiskt. Jag kände mig först hög och fnissig, sedan när jag började ”komma ner” så blev jag illamående och fick huvudvärk. Vi pratade om det och jag sade att jag behöver mer närhet efteråt, att bara bli omhållen och pussad på och känna att han tycker om mig.
    Men mannen som nu är åtalad borde nog tagit det lite lugnare med tjejen. Om man aldrig tidigare utövat BDSM så är det lätt hänt att man inte känner sina egna gränser och tror att man klarar vad som helst.
    Man måste pröva sig fram och inte göra allt på en gång. Det har jag fått lära mig av min ack så kloka J. Även fast det känns frustrerande ibland att jag inte får allt på en gång, så har han helt rätt.
    Jag tycker att det är fel att 38-åringen blir åtalad, trots att jag anser att han borde varit mer lyhörd och försiktig. Är man ung kan det vara mycket svårt att veta vad man vill, fast man tror att man vet precis allt i hela världen. Eller kanske just därför?

    Svara
  2. Cookie

    De senaste årens diskussioner i olika typer av media, har ju handlat om att unga tjejer ofta inte blir tagna på allvar när de t ex har anmält våldtäkter. Ofta har de blivit ifrågasatta angående sina sexuella vanor, om de har varit utåtagerande, haft kort kjol osv. Tycker du inte att det här tyder på att rättsväsendet faktiskt tar den här unga tjejen på allvar, som uppenbarligen känner sig misshandlad av en dubbelt så gammal man? Jag tror inte att många går igenom en rättslig process som kan ta ibland flera år, om de inte verkligen upplever sig misshandlade/våldtagna. Ibland måste man släppa sina särintressen och se på helheten.

    Svara
    1. sheila Inläggsförfattare

      Visserligen tycker jag det är bra när flickor tas på allvar efter övergrepp. Men i detta fallet känns det som en felhanterad situation där de går över huvudet på henne. Det var inte hon som anmälde, det var hennes väninna. Det är åklagaren som uttalar sig, inte flickan i fråga. Så det känns som hon inte har så mycket till val i detta läget och vad är det då som är så bra med det? Frågan i detta fall var också huruvida det var ett övergrepp eller ej såhär i efterhand. Mannen kunde ha tänkt på många saker som gjort upplevelsen bättre för flickan, men inte så han behöver sitta för det anser jag utifrån det jag läst i artikeln. Ska man inte kunna lita på andra människor och vad de säger?

      Svara
  3. Sara (Originalet)

    Det är oerhört svårt att veta vad som hänt egentligen.
    men det kan vara så att tjejen varit nyfiken och velat testa en session.
    Det som kanske började enkelt kan ha eskalerat och hon kan ha hamnat med i den ökande spiralen av hårdare och hårdare behandling utan att egentligen förstå vad hon gick med på.
    Och efteråt, med facit i hand kanske hon kände sig utnyttjad och mer eller mindre misshandlad. De känslorna kan ju komma efteråt, som Sheila skriver, när man landat.

    En så ung kvinna/tjej borde inte vara delaktig i en så hård och framförallt lång session och det borde den äldre och förmodligen mer erfarne mannen förstått.
    Det ligger i hans omdöme att läsa av och att ta det varsamt med någon som verkar vara så ny och så ung. Även om hon sagt ja till att fortsätta borde han ha sagt, stopp, iallafall för stunden. De borde ha slutat en stund, så hon kunde få klätt på sig och sen pratat lite.

    Kanske hade hon då fått perspektiv redan då och sagt nej till en fortsättning och inte bara blivit ”caught up in the moment”?

    Det är min lilla teori iallafall.
    Men ingen vet vad som hände, bara de båda inblandade.
    Båda har givitvis ett ansvar, men den mer erfarna har ett större ansvar, tycker jag.

    Svara
  4. Pingback: Rätt eller fel? « Peach Me Baby

Skriv en kommentar!