Min väns väns flickvän

För några dagar sen kom jag hem från min semester. Med mig i bagaget hade jag en god vän som följde med mig och stannade här några dagar. Han är en av mina närmsta vänner, och vi har känt varandra i 16 år, så det var skönt att umgås. Han i sin tur passade på att träffa en av sina äldsta vänner som även råkar vara en gemensam bekant.

Denne tredje person i sin tur introducerade sin nya flickvän.

Jag blev enormt överraskad över denna flickvän. Jag hade föreställt mig nån typiskt svensk tjej och min förvåning var total när han presenterar denna otroligt attraktiva mörkhyade sak. En tjej som definitivt hade sitt etniska ursprung ganska långt bort härifrån, även om hennes dialekt och sätt att uppföra sig tydligt indikerade att hennes uppfostran var svensk.

Men vilken uppenbarelse! Hon hade hud som mörk choklad, och sådär härligt blank som många mörka människor har. Hon var lite kortare, kanske 165 cm eller så. Stora valnötsbruna ögon som verkade besitta en stillsamt intensiv vishet. Hon var rätt mullig, men vackert formad.

Från första stunden hade jag svårt att slita blicken från henne. En otroligt vacker kvinna. Emellanåt tittade min blick åt andra håll från henne, för jag ville undvika att stirra. Det är inte artigt att stirra. Men det var svårt att låta bli.

Vi satt i mitt kök och medan min vän och hans vän tjattrade på om allt mellan himmel och jord satt jag i smyg och beundrade den här kvinnan med färgen av en kaffeböna. Jag deltog sporadiskt i samtalet som pågick, men för det mesta satt jag i smyg och tittade på henne.

Emellanåt mötte hennes blick min, vilket gjorde mig både nervös och uppspelt. Jag undrade om hon kunde se vad jag tyckte om henne, hur plötslig min attraktion blivit. Gick det att se på mig vad jag tyckte, eller tolkade hon min blick som nånting neutralt?

Läs även dessa inlägg:

5 reaktion på “Min väns väns flickvän

  1. Emma

    Men skriv inte ”sak” när det handlar om en människa. Det måste ju finnas andra, lite mindre nedvärderande synonymer.

    Svara
  2. Mikael

    ”Sak” kan tyckas vara ett märkligt ordval. Det är, taget ur sitt sammanhang, helt klart nedvärderande.
    Men av den övriga texten så tycker i alla fall jag att det framgår ganska tydligt att det inte alls är tal om att nedvärdera, tvärtom så handlar det ju om en kvinna som mer eller mindre trollbundit skribenten.
    Det är en hyllningstext mer än någonting annat och att då hänga upp sig på ett ynka litet ord känns snudd på fånigt.

    Ordvalet må vara märkligt, men vi uttrycker oss alla på olika sätt och det är inte orden i sig som skapar betydelsen utan hur och i vilket sammanhang vi använder dem.

    Svara

Skriv en kommentar!