Internationella kvinnodagen

Idag är det den Internationella Kvinnodagen. DN har en grej på sin ”På Stan”-blogg där de listar 8 sätt att fira kvinnodagen.

Jag firar kvinnodagen varje dag jag lever istället. Ja, det gör jag. Det går inte en dag utan att jag tänker hur fantastiska kvinnor är, och hur orättvist kvinnor ofta blir behandlade trots att vi påstår oss vara civiliserade. Jag har blivit kallad ”feminist” för mina tankar kring sånt här, men jag tycker det är grundläggande rättvisa och åsikterna kommer från min humanism. Kvinnor särbehandlas fortfarande alldeles för ofta, och speciellt inom näringslivet är detta väldigt vanligt.

Men kvinnor är faktiskt fantastiska, och jag beundrar massor av kvinnor. Jag beundrar min coblogger Sheila. Hon är en tvättäkta gudinna. Hon är intelligent, vacker, stark och självständig. Hon är en ytterst fin kvinna och jag har alltid älskat henne precis som hon är.

Män är också duktiga på saker, men jag irriterar mig alltid enormt mycket på hur många män behandlar kvinnor. Alltför ofta ser jag män behandla sina fruar, flickvänner eller kvinnliga bekanta som om de var aningen sämre. Jag fattar inte det. Kvinnorna som blir behandlade så hela sitt liv tror ju det är sant också, att de är korkade kossor som inte kan göra saker lika bra som männen.

Javisst, vi är olika. Det finns saker som män aldrig kommer att kunna göra, och vice versa. Män kommer aldrig att kunna uppleva barnafödsel. Kvinnor kommer aldrig att kunna uppleva… tja.. jag vet inte, att kissa stående eller att bli sparkad i pungen?

Oavsett vilket behöver jag inte en speciell dag för att fira kvinnor; jag firar dem varje dag med varje andetag jag tar och varje ord jag skriver här.

Läs även dessa inlägg:

6 reaktion på “Internationella kvinnodagen

  1. M

    Kvinnodagen gör mig kluven. Å ena sidan tycker jag särbehandlande på grund av kön, oavsett kön, är fel i princip. Man ska uppmärksamma och behandla människor utifrån att de är människor, inte att de tillhör ett visst kön (såsom andra grupper av människor).

    Å andra sidan lever vi fortfarande i ett ojämställt samhälle och det finns frågor som måste debatteras och uppmärksammas. Men köpa choklad och blommor är liksom inte det dagen är till för i mina ögon.

    Sedan kan man också göra som en gammal klasskamrat och gratulera samtliga kvinnor för att de är just kvinnor på kvinnodagen. Eller så avstår man…

    Svara
    1. klumpesnusk Inläggsförfattare

      I en perfekt värld behöver vi inte såna här dagar.

      Jag är kluven till dem också. Egentligen tycker jag att man indirekt bidrar till problemet genom att ha såna här dagar. Om man istället slutar reflektera över kön och ser alla som människor, tja, då har man ju inte problemet.

      Det här är en dag för eftertänksamhet. Vad kan DU göra för att förbättra jämlikheten? Det behöver inte vara stort, men gör man nånting så är det bra. Kanske är själva tänkandet en bra handling i sig?

      Att gratulera kvinnor idag är bara löjligt. Det är inte det dagen är till för. Det är lite som att gratulera HIV-smittade till att de har just HIV. Det blir bara tokigt, tyvärr.

      Svara
  2. Cookie

    Hur menar du att kvinnor är särbehandlade i näringlsivet? På ett positivt eller negativt sätt? Så länge en massa Wallenberg- Swanberg- och Perssongubbar sitter och kvoterar in varandra i diverse styrelser och bara anser att deras kompetens är det enda gångbara i näringslivet så lär det ju inte bli nån förändring eller vad tror du?

    Svara
    1. klumpesnusk Inläggsförfattare

      Jag anser att kvinnor särbehandlas på ett negativt sätt. Mycket statistik visar att inom näringslivet är en majoritet av beslutsfattarna män, och de kvinnor som lyckas ta sig in i den högre delen av näringslivet tjänar mindre än motsvarande manliga positioner.

      Svara
  3. Baby

    Jag tycker för mycket i jämställdhetsfrågan handlar om yttre faktorer, lika lön etc etc. Väldigt ofta glöms det bort hur man behandlar varandra som vuxna kvinnor och män och uppfostrar flickor och pojkar. Berit Ås är ett intressant namn i frågan, hon skrev en avhandling om härskartekniker för ett par år sedan. Dvs. det subtila sättet man förtrycker varandra med osynliga medel. För min del tycker jag det inte är bara män som förtrycker kvinnor på det viset män förtrycker varandra och kvinnor förtrycker varandra med. Kvinnor kan säkert förtrycka män i sin omgivning med men oftst upplever jag att män står högre/ställer sig högre i hirarkin än kvinnor. Man ska pressas in i rollen som ”kvinna” eller ”man” och alla fortsätter pressa på varandra av gammal vana utan att reflektera över vad man gör.

    Vad underbart det skulle vara om alla bara fick va sig själva oavsätt kön, men det kanske är en utopi.

    Svara

Skriv en kommentar!