Sex, barn och när blir man egentligen vuxen?

Under dagen har jag gått runt och småfunderat på det här med att bli vuxen. Jag läser Johanna Sjödins blogg och ett ofta förekommande tema hos henne är just det här med att ”bli vuxen” är en flytande skala och konflikten som uppstår kring det juridiska som ser det som en av/på-grej, antingen är man vuxen eller så är man det inte.

Jag håller med henne i mycket av det hon säger, och det är saker som bör sägas. Jag är ju dock som jag är, och föredrar att ta det lite försiktigt med alltför mycket starka uttalande om saker, men icke desto mindre kan jag inte undgå att bli både lite irriterad på den här svartvita synen på att vara vuxen som man får från juridiken – och från många andra vuxna.

Det vet ju de flesta att man blir inte vuxen över en natt, och även om man fyllt 18 så innebär det inte att man egentligen har den mognad som kan definieras som att vara vuxen. För även om man undviker den snåriga filosofiska debatten som uppstår när man ska ta upp vad det innebär att vara ”vuxen” så är det ju ändå en gråzon. Jag har träffat massor med tonåringar som ur lagens ögon inte är vuxna, men som är precis lika mogna som jag är, eller som de flesta som jag anser är vuxna är.

I synnerhet finns det två ämnen då lagen har en väldigt snäv och svartvit syn på det här med att vara vuxen: sex och alkohol. Enligt lagen så är man sexuellt mogen när man är byxmyndig, och mig veterligen säger lagen att detta sker när man är femton. Jag är osäker på om lagen säger detta, men när jag var tonåring så var gränsen för byxmyndighet femton.

Så natten innan man fyller år är man omogen att knulla, och plötsligt i ett ögonblick vid midnatt så är man mogen att knulla. Alla som har en någorlunda fungerande hjärna vet ju att det här är absurt, men det är så lagen ser på det. Samma med alkohol. I ett ögonblick så är du enligt lagen fullt införstådd med hur man hanterar alkohol, och även om du inte får köpa sprit på Systemet så får du köpa utspädda, överdyra drinkar på krogen.

Det är märkligt, fascinerande och vansinnigt irriterande allt på en och samma gång.

Jag brydde mig sällan om sex och alkohol när jag var tonåring. Ja, det är sant. Tjejer var för mig nåt sånt där som hände förr eller senare, men jag ingick inte i den tonårskultur som jagar kjoltyg och försöker hitta nån att köpa ut om helgerna. Det var inte min grej. Jag var en stillsam nörd som helst läste en god bok eller umgicks med mina lika nördiga vänner. Alkohol var för mig gravt motbjudande, jag såg bara hur andra människor i min ålder förvandlades till dreglande jubelidioter så fort de kom i närheten av alkohol och det gjorde mig bara äcklad och irriterad.

Tills jag fyllde 21, ungefär. Då kom jag in i nån försenad tonårsrebellisk fas och drack rätt friskt. Jag skapade min egen alkoholkultur och idag har jag och spriten en god förståelse för varandra. Jag gillar att få några järn innanför västen då och då, men under kontrollerade former och jag vet när jag ska sluta. Bra för mig!

Sex var ungefär samma sak, men sex har tyvärr inte kommit till mig lika lätt och naturligt som alkohol. Det är först på senare år som jag på allvar börjat förstå hur sex och människor funkar, och sluppit mycket av min egen oro kring detsamma. Men det är ett separat kapitel.

Så var kommer ansvaret för att lära ut detta in egentligen?

Frågar man mig är svaret enkelt: föräldrar.

Jag tycker att det är föräldrarnas ansvar att lära ut hur sex och alkohol fungerar. Det är lätt att säga att skolan ska göra det, men samtidigt så är det inte skolans ansvar att lära ut mer än det som faller under biologi och samhälle. Själva KULTUREN kring sex och alkohol är nåt man får från sina föräldrar, och om man är en dålig förälder som undviker ämnena (av vad man nu har för skäl) så kommer det att i sin tur rinna ner på ens avkomma. För sex och alkohol handlar om mer än bara ”drick inte för mycket” och ”ha kondom på löken när du pippar”. Det handlar om förståelse, ansvar med frihet, kunskap, erfarenhet och såklart mognad.

K och jag pratade lite flyktigt om det här igår kväll, och hon skickade mig till den här sidan. Det är RFSU’s sida där de har en nedladdningsbar PDF med lite bra instruktioner för föräldrar om hur man pratar sex med sina barn. PDF’en kommer från deras tidning Ottar, och jag läste igenom den tidigare idag. Den har lite tankar från olika sexologer, samt har några konkreta tips för hur man relaterar till sitt barns sexualitet. Jag tyckte det var enormt bra tips. Definitivt nåt att rekommendera alla att läsa, i synnerhet föräldrar.

Det viktigaste tyckte jag var att artikeln hade attityden att det egentligen aldrig är för tidigt att prata med sina barn om sex. Där håller jag helt med. En sund syn på sexualitet börjar tidigt.

Den här PDF’en får Klumpesnusks 100% rekommenderat-stämpel.

Läs även dessa inlägg:

11 reaktion på “Sex, barn och när blir man egentligen vuxen?

  1. Ladywitch

    Måste säga att jag håller med dig fullständigt vad det gäller sex, alkohol och barn. Man kan inte börja för tidigt med att lära barnen ett vettigt leverne och så sant som det är sagt så tar barnen efter föräldrarna.

    Studier gjorda på hur föräldrar förhåller sig till alkohol och tillåtande, visar att föräldrar som är toleranta i sin syn på tonåringarnas drickande får tonåringar som dricker mer än föräldrar till tonåringar som är mer konsekventa och nekar sitt barn alkohol.

    När det kommer till att vara vuxen så är det en mer än flytande gräns tycker jag. Jag närmar mig 40 (konstigt nog) men tycker fortfarande inte att jag är vuxen i alla lägen…kan nog bero en hel del på min personlighet…*S*

    Svara
    1. klumpesnusk Inläggsförfattare

      Min erfarenhet vad gäller alkohol är tvärtom. Barn till föräldrar som är väldigt restriktiva med alkohol tenderar att ha en större förkärlek för alkohol, i mina observationer.

      Det är ingen vetenskaplig undersökning, bara vad jag sett hos vänner, klasskompisar och under min uppväxt.

      Men det är egentligen inte så enkelt. Det handlar inte om att tillåta/neka alkohol, det handlar om att lära sina barn en sund inställning till alkohol. Handlar också om attityden man har när man lär sina barn den alkoholkulturen också, om man försöker skrämma dem (”ni vill väl inte bli alkoholister?!”) kommer det nästan säkert att ha motsatt effekt. Jag tror personligen man ska lära ut ansvar med friheten.

      Det är dock en enormt knepig fråga såklart.

      Svara
      1. K

        Det finns tydliga undersökningar om att ungdomar som blir bjudna på alkohol dricker större mängder och tidigare än de som inte blir bjudna.

        Sen behöver de som inte bjuder vara så restrektiva att de döljer alkohol för barnen.
        Jag kommer aldrig bjuda mina barn på alkohol, jag kommer aldrig att köpa ut. Jag kommer heller inte vara så naiv och tro att de inte kommer dricka och vara fulla. Men jag kommer samtala med dom om det. Framför allt också med tanke på de alkoholistgener som mina barn kommer ha med sig i bagaget.
        Jag kommer därmed inte tycka det är okej att dom är fulla men jag kommer inte heller fördöma dom för det. Dock blir det inte enkelt att ha mig som mor då 😉

        Svara
  2. K

    Här hemma samtalar vi redan öppet och naturligt om sex och samlevnad. Det är ett naturligt inslag i våra liv. Men även om man har det så kan det vara svårt att veta HUR man ska samtala med sina barn. Därför blev jag överlycklig när jag fann pdf-filen. För även jag lär mig hur man kan samtala på ett gott sätt.
    Det goda samtalet.

    Även tidigare, innan vi fick barn hade jag bestämt mig för att här hemma ska det finnas barnböcker som på ett bra sätt berättar det här med hur barn blir till, om snopp och snippa (mutta för vuxna kvinnor), kiss och bajs osv. Allt för att det ska bli naturligare

    Svara
  3. J

    Håller verkligen med dig!
    Jag som faktiskt är tonåring, och ganska nyligen har blivit byxmyndig kände verkligen att det här inlägget typ relaterar till mig.
    Mina föräldrar har aldrig haft ett ”sex-snack” eller något sånt med mig. Något är både glad, och ”ledsen” för. Många, både tonåringar och föräldrar, tror jag tycker det är pinsamt att prata om sex, alkohol och sånt. Men med alkohol har jag och mina föräldrar haft ett ”lättare” förhållande. Jag har fått smaka lite grann, oftast tyckt det smakar skit. Jag har kunnat berätta om när folk jag känner har fester, utan att de har blivit arga eller något. Vi har pratat om det liksom. Sen nu när jag fyllde byxmyndig, så fick jag ha fest för dom. De bjöd på alkohol, även om det inte var mycket. En cider till varje person ungefär. De kom även hem vid elva och ”kollade till” oss.
    Älskar verkligen mina föräldrar för det lätta sättet de ser på alkohol och sex, utan att de låter mig göra vad jag vill.

    Svara
    1. klumpesnusk Inläggsförfattare

      Det enda egentliga samtalet mina föräldrar hade med mig om sex i tonåren var när de frågade om jag hade några funderingar kring sex, om jag kände att jag visste vad det handlade om. Jag svarade att jag tyckte jag visste ungefär vad det handlade om.

      Vilket jag visste, men lär man sig nånsin tillräckligt om sex egentligen? 😉

      Svara
  4. Paret

    Både alkohol och sex är ämnen som är både känsliga ”normala” i stort sett i varje hem. Det hela handlar om hur problemen tacklas. Jag tror påd en föregående talaren (vilken det nu var) som skrev att det skall finnas men man ska ge barnen en sund relation till det. Det skall inte smygas eller ”tabuseras”. Fram med korten på bordet men spea dom rätt. Vad det gäller att titulera sig som vuxen lever jag efter detta: När man slutat vara barnslig är man inte vuxen, då är man död….

    Svara
  5. Kaja

    Jag frågar mig själv när jag egentligen inte visste om sex. Mina barbiedockor lekte spännande lekar, men var inspirationen kom ifrån vet jag inte. Runt tiden när jag fyllde tonår plöjde jag mig igenom ett antal ”snuskböcker” och hittade även en samling erotik i bokhyllan. Jag har aldrig varit naiv i fråga om vad människor kan göra med varandra, eller blyg i situationen, men min egen sexdebut var sen och jag känner mig fortfarande oerfaren sex år senare.

    Alkoholen då.. Jag växte upp i ett hem där finkultursidan av alkohol har dominerat. Vin, whiskey, rom. Provningar och ett genuint intresse. Det avskräckte mig inte, men jag har alltid fått smaka och tycker inte att det är GOTT gott. När sen kompisarna runt omkring började dricka drogs jag med ibland, men över lag var jag mest förbannad på folk och deras inställning till sprit. Jag har alltid velat ha roligt INNAN jag börjar dricka. Som en förhöjare. Annars kunde jag strunta i det. Men folk tjatade. Det dröjde tills högskolan innan jag började festa på riktigt. Då hade jag upptäckt öl! Öl i mitt hem var blasklager, ”fucking close to water”. Jag älskar öl med smak. Mörka öl. Stout. Ale. Sånt som är dyrt på krogen. Turligt nog fanns det i sortimentet på studentpuben till rimliga priser. Nu har jag dragit ner på tempot igen.

    Svara
  6. K

    Vuxen, jag anser att man är vuxen när man kan se konsekvenser av det man gör och att man kan ta ansvar över det man gör och sitt liv. Det innebär självklart inte att barnsligheten måste bort. Snarare handlar det om att kunna hantera sin barnslighet.

    Svara
    1. Claes

      Det du säger låter vettigt. Men jag tycker det låter lite tunt. Se vad folk gör som dom absolut inte skulle göra om tog konsekvenserna efter det hela. Bevisar detta att vi har en hel hop med människor i landet som inte är vuxna? Läskigt om man tänker på straffmyndigheten. Mördar man någon när man är 16 så räknas man som barn, två år senare, vid 18 års ålder blir straffet ett helt annat. Då ska man plötsligt förstå följden av det man gjort. Begriper inte en person på 16 år vad en kniv i magen kan ställa till med om man jämför med vad en person på 18 år fattar? Lagar är inte sunda, dom är knäppa.

      Svara

Skriv en kommentar!