Njuta av sprutet

När män får orgasm ejakulerar vi våran sperma. Det finns väldigt få undantag kring den regeln. I folkmun kallas det oftast för ”satsen” eller ”sprutet” vilket är två uttryck jag själv ofta använder, och tycker bra om.

Alfred Kinsey, som på många sätt revolutionerade sexforskningen, ägnade en del tid åt just ejakulationen. På tiden då han började forska om mänsklig sexualitet gick det nämligen en myt om att mannens sprut kom ut i en väldigt hög fart och kunde skada kvinnans könsorgan. Därför uppmuntrades tanken om att hålla kuken så lite införd i fittan som möjligt när mannen kom, i ett försök att dämpa farten och trycket.

Kinsey var nyfiken på om detta stämde, och tog in en bunt med frivilliga män. Sedan mätte han hur långt och hur fort de ejakulerade, och det visade sig så klart att det var en myt. De flesta mäns sprut nätt och jämnt rann ut ur kuken medan några kunde skjuta rätt fort och långt. Men ingen kom ens i närheten av att ha tillräcklig kraft för att kunna skada.

Ejaculation_educational_ani_short

Inom porren har sprutet blivit en stor fokusdel. Sprutet är nästan alltid det där crescendot som en porrscen bygger upp mot, och tyvärr är det nästan alltid identiskt. Jag blir ofta vansinnigt uttråkad (och ibland äcklad) av hur sprut filmas inom porr numera. Ansiktssprutet är i princip industristandard, och är det inte det så gör man sprutet så vulgärt som möjligt. Det är trist, för jag tycker och tror att man kan filma ett sprut på ett mycket finare sätt, som gör det till nåt vackert och skönt.

Jag gillar mitt eget sprut. Under en viss tid tyckte jag inte om det, det var en kladdig och jobbig bieffekt av en orgasm. Det var nåt som behövde städas upp, nåt som var jobbigt. Idag är jag lite annorlunda. Även om det fortfarande är en viss procedur att spruta så känner jag inte att det är nåt som direkt stör mig. Jag tycker om att spruta.

Min egen orgasm kan fascinera mig. När jag onanerar gillar jag att ligga på rygg i t.ex. soffan eller sängen. När det går för mig gillar jag ofta att titta på min kuk och se hur sprutet kommer. Det är fascinerande, det är sexigt. När någon annan får mig att spruta, då hoppas jag att de njuter av det lika mycket som jag gör. Dels för att jag får orgasm, dels för att det är ett omisskännligt tecken på att jag har det skönt.

Vad tycker ni om sprutet?

(Den där underbara sprut-animeringen har jag lånat från Wikimedia)

Osäkerhetsmaffian slår till igen

Hur många av er känner till vem Nicole Eggert är? Finns det överhuvudtaget någon som tycker namnet klingar bekant? Nicole Eggert är mest känd för att ha spelat Summer Quinn på Baywatch. Jag kände inte igen hennes namn, och blev tvungen att kolla upp henne för att få reda på vem det är.

nicole_eggert_showNå, tydligen har det läckt ut en del bilder på henne, och precis som de flesta människor som åldras har hon blivit rundare. Skvallerpressen i det stora landet i väst har gett sig på henne som hungriga gamar, och bloggarna har gjort detsamma. Elaka liknelser om strandsatta valar har gjorts, och jag tycker det är förbannat trist.

För det finns en viss typ av människor som njuter av sånt här. Människor som är troll. På nätet förekommer det nämligen en typ av människor som kallas för ”troll”. Det är människor som vill såra andra, som njuter av att skapa kaos och förvirring. Dessa troll finns överallt (den här bloggen drabbas emellanåt av troll som försöker såra och skapa misär) och även i verkliga livet finns dessa troll.

Just kring kändisar och deras vikt är blodtörsten större än något annat, och det blir mer och mer hysteriskt för varje månad som går. Jag är glad att jag inte är kändis, och extra glad att jag inte är det i USA där man är ännu mer utsatt för troll med bloggar och tidningar som bara vill gotta sig i elände. Minsta lilla ursäkt man kan ta för att såga en kändis hoppar man på, och överdriver.

Som man gjort med Nicole Eggert.

20090922-nicole-eggert-bikiniJag tycker hon är skitsnygg nu. Faktiskt. Enormt läcker. Hon verkar själv tycka det, och har spelat in en inte så särskilt rolig video för att försöka göra narr av dels stereotyper kring utseende men även kring Baywatch-kulturen i största allmänhet. Som sagt, videon är ganska trist och inte speciellt rolig – men man man får gott om tid att spana in Nicoles mycket fina kropp.

Jämför Nicole förr och nu. Vilken hade ni föredragit att ha i eran säng, och vilken ser mer genuin och kvinnlig ut egentligen?

En tråkig bild

Jag pratar ofta om vad jag gillar i form av porr och erotik. Saker som är viktiga för mig är saker som sällan anses viktiga i mycket av den kommersiella nätporren och erotiken idag. Sajter som Met-Art och Domai är proppfulla med snygga men fullständigt intetsägande kvinnor som blir fotograferade på löpande band.

De är snygga. Men att vara snygg är nåt som i mina öron låter lite ihåligt. Det har inget större värde i sig när någon säger till mig att jag är snygg – inte för att det händer speciellt ofta, men för mig låter det som en tomt positiv sak man säger när man vill säga nåt positivt men utan att behöva ljuga.

Tidigare hittade jag nedanstående bild, och jag slogs av hur otroligt uttråkad jag blev av den. Visst, kvinnorna är ”snygga” men var finns spänningen? De har blanka ansiktsuttryck och alla ser ut som perfekta dockor. Dötrist. Det här är såna där hårt idealiserade kvinnor. Kvinnor som man skulle se i veckorevyn eller övrig valfri skvallerblaska. Man kommer inte ihåg dem, för de är bara dockor på en bild. Här är de i naken version. Perfekta, tråkiga kroppar, idealiserade kvinnor som har väldigt lite av det som jag anser vara kvinnligt. Idealiserade på gränsen till att bli generaliserade och könlösa.

Är det här idealen vi ska sträva efter? Att se ut som om vi precis plockats ut ur plastförpackningen?

Nej tack, säger jag.

daily_erotic_picdump_84_01

Alkohol + tampong = sex?

Ja det är sannerligen fascinerande, att 115 personer vill träffa oss, eller någon av oss. Jag tror, till motsats från Klumpe, att det är honom de flesta vill träffa. Han har trots allt suttit här nu i snart tre år som han säger och skaffat sig en alldeles egen läsarskara. Det jag skriver tror jag folk läser för att det är ett tillskott på sidan, något nytt att läsa helt enkelt.
Några gånger har jag funderat på när jag själv började skriva och när min sk ”årsdag” skulle tänkas bli. Nu har jag ju någon månads paus över sommaren, så det räknas inte riktigt som årsdag ändå tycker jag. Men jag känner att jag skulle vilja ha en iallafall, vilken blir min årsdag?

Som ni förhoppningsvis förstått så är mitt vardagliga liv fyllt av stress och en otroligt massa andra måsten som gör mitt sex- och relationsbloggande obefintligt. Även om jag stundvis räknar mig själv till skaran av Supermammor, så är det bara nog så mycket även vi klarar av och jag verkar ha stött på min kryptonit. Jag somnar när, var och hur som helst. Utan undantag. Idag, jag satte mig vid den enda stationära datorn här hemma i väntan på att få åka och skriva prov i ett av de ämnen jag försöker ta mig igenom. I en otroligt obekväm datastol, med hälsenorna krossade mot databordet somnar jag och sover så i drygt tre timmar!! Ont hade jag när jag somnade och ännu ondare var det att vakna. Jag missade alltså allt!
Vilket kanske kan ge en förklaring till min frånvaro här, jag har sällan så lång tid på mig att sätta mig och formulera något vettigt här. Jag vill ju inte dra ner standarden på läsmaterialet trots allt.

Det har dock inte inneburit färre ämnen att ta upp här, det har hänt lite allt möjligt.
Bland annat så tog vi oss några välförtjänta glas vin här hemma en kväll, lite för många tydligen, och jag förförde sambon innan han däckade. (Ja de flesta vet precis vad jag pratar om, karlar och alkohol är underbart till en viss gräns, men inte en halv cl mer än så får det vara.)
Det låter trevligt och är absolut inget han har något emot, men till saken hör att jag fortfarande hade lite mens kvar och således en tampong (som tur var av storlek mindre) inne i mig. Vi hade en otroligt trevlig omgång med dryga halvtimmen kuksugning och sedan beordrade jag honom att knulla mig. Sagt och gjort, han ”hoppade på” och det var riktigt skönt, som alltid och speciellt som det var några dagar sedan sist. Men.. Då alkoholhalten blivit lite högre än den borde så minns inte jag huruvida jag tog ur tampongen innan jag slocknade i hans armar den natten!
Direkt på morgonen ställde jag mig i duschen och förde upp två fingrar för att känna efter, ingenting. Det kändes inte konstigt heller och mensen var slut, så jag försökte att inte tänka mer på det. Men på kvällen känns det obehagligt och jag har tänkt på det i omgångar under hela dagen. Så jag ber sambon att försöka känna efter. Han tar på sig en latexhandske och börjar känna efter. Då det snarare gjorde mig generad än upphetsad var jag inte våt eller avslappnad så trots olja fick han bara in handen till knogarna då det gjorde fruktansvärt ont. Han kände dock inget men då jag vid det laget inbillat mig att det absolut måste finnas en tampong kvar där hade jag i det närmaste blivit hysterisk. Till råga på allt så googlade jag detta och fick läsa om tampongsjukan, vilket i enorma otursfall kan leda till en sådan blodförgiftning att man dör! Ni kan tänka er stegringen i min hysteri.
Jag ringde till sjukvårdsrådgivningen i halvpanik, vandrade fram och tillbaka ute i köket, där får jag som mamma och kvinna iallafall vara ifred, haha! De ber mig till min förfäran att komma in på en gång, utan att passera gå. Jag gasar in till jourcentralen, lite för fort, och får slänga upp benen i en sådan där hemsk gynekologstol. Efter en halv fisting av en helt okänd barnmorska kan hon konstatera att det absolut inte finns något kvar där inne, jag har skött mig och gått på toaletten efter vår sexakt, allt såg fint ut och kändes normalt.
Det var trevligt att andas ut kan jag lova och efter detta har jag av någon anledning inte haft något obehag alls, mycket underligt..

tampong-13764-0_368_2601w

Kan dock säga som så att jag aldrig kommer göra om det där, att ha sex med tampong, hur onykter jag än är. Jag ska göra som jag gjort innan, vara lika minutiöst noga med att sköta mig på den fronten. Och så var det med det!

Det är fascinerande…

… att det i skrivande stund är 115 personer som röstat att de vill träffa mig och/eller Sheila. Min förkylning är på bättringsvägen och jag är inte så lite smickrad över detta.

Jag är glad att mina och hennes skriverier uppskattas. En liten osäker och lätt neurotisk del av mig försöker påminna mig om att de flesta säkert vill träffa Sheila, men jag säger åt den att hålla tyst. Om ni vill träffa mig eller båda eller henne gör inget. Jag är bara smickrad.

Våran blogg ligger inte så superhögt på topplistorna över bloggar. Det förvånar mig inte. De som ligger överst är samma urtråkiga mode/smink/skvaller/blondin/passivt aggressiva bloggar som alltid. Inte ens om man bara håller sig till (den alltför snäva) beteckningen ”sexbloggar” ligger vi högre än på omkring 4-6e plats.

Men även där gör det inget. De som ligger före oss är oftast 19-åriga tjejer som gillar att visa upp sig och prata om hur mycket de knullar. Eller –vilket jag cyniskt tror är mer troligt– människor som utger sig för att vara 19-åriga tjejer. Såna bloggar kommer och går, och det är inget fel i att visa upp sig eller gilla att se på människor som gör detsamma.

I november firar den här bloggen tre år av bloggande. Det känns häftigt. För tre år sen, hade jag nånsin trott att det skulle bli så här? Aldrig. Inte en chans.

Det är dock fascinerande att det blev så här. Att jag har en trogen skara läsare, och att jag utvecklats så långt som jag har på det personliga planet. Sånt värmer!

Uppdatering: Fast det finns ett undantag till listplaceringarna, och det är på Lustbloggar där Klumpesnusk varit stadig etta sen skitlänge tillbaka. Härligt!

Favoritbild #38

Pga den här grejen som kallas ”verkliga livet” samt en envis förkylning som blåste in häromdagen har jag känt mig lite däckad. Det är en sån där förkylning som inte manglar en som om man varit en hamster och den var en ångvält, utan istället håller den mig precis sådär lagom död.

Men, en favoritbild får ni. Hittade den här på DeviantArt, och Snapfoto som tagit den är lite av en favorit hos mig. Tycker om den, den ser mjuk ut.

Valerie_5266_by_Snapfoto
(Original)

En tribut till fittan

Jag älskar det kvinnliga könet. Jag älskar det både som en generell term (dvs kvinnor i största allmänhet) men jag älskar även det kvinnliga könsorganet. Det är en enkel sak att säga, och egentligen ganska självklar som heterosexuell man att man säger det. Men icke desto mindre tröttnar jag aldrig på det kvinnliga könsorganet. Jag är helt övertygad om att heterosexuella kvinnor känner detsamma om det manliga könsorganet. Det är fullt naturligt.

Jag älskar hur många former, färger och skepnader det tar även om det håller sig till samma grundläggande beståndsdelar. Jag älskar hur varje fitta är hundra procent unik, men ändå känner man sig hemma där. Jag älskar hur varje fitta fungerar olika, men har samma grundläggande principer. Jag älskar variationen hos fittor, och hos kvinnor överlag.

Relativt ofta stöter man på diskussioner om vad man gillar. Speciellt killar verkar väldigt förtjusta i denna aktivitet. Killar uttrycker ofta en svaghet för en viss typ, och ofta blir det ganska snävt. Man gillar rödhåriga tjejer, blondiner, brunetter. Man gillar stora bröst, små bröst, osv. Detta fortsätter med fittan. Man gillar rakade, håriga, ansade.

010101010101

Jag själv har lite svårt att relatera till såna koncept. Om jag skulle säga att jag gillade, säg, blondiner med små bröst och orakade fittor… då skulle jag känna mig som att jag begränsade mig. Jag skulle känna mig som att jag inte upplevde hela spektrumet. Inte tog in och njöt av allt som kvinnan kan erbjuda mig, utan valde ett snävt litet fönster att titta igenom.

När jag tänker på kvinnans fitta så tänker jag på hur underbart mycket variation det finns inom ett så relativt litet område. Varje kvinna ser unik ut där, varje kvinna doftar unikt, varje kvinna smakar unikt. När man för första gången bekantar sig med en ny fitta är det som att utforska en ny och spännande maträtt, eller ett outforskat land. Man hittar smaker, upplevelser, känslor. Man lär sig hur man ska röra henne för att hon ska ha det skönt, och man får det skönt själv.

Fittan är fantastisk. Den är en djungel och en rock-konsert på en och samma gång. Så länge man håller sinnet öppet för att varje fitta är unik och inte tänker ”Nej, den där gillar jag inte!” så finns det ingen hejd på hur mycket spänning och njutning en fitta ger och tar emot.

010101011101

Jag är en hycklare

Tidigare idag tog jag en dusch. Normalt infaller sig tankarna under duschen, men den här gången kom de innan jag hann bli blöt.

Jag stod nämligen och ansade mitt kön. Min intimfrisering har gått i många olika vågor under årens lopp, men sedan ett år tillbaka eller så har jag en väldigt avslappnad inställning till hårigheten där. När jag känner att det blir för lurvigt kommer trimmern fram och jag tar bort överskottet. Sen får det gå några veckor eller så tills jag tröttnar på det och gör om det.

Den här gången stod jag och tittade mig i spegeln alltmedan jag ansade mitt kön, och alltmedan jag såg mig själv i spegeln växte min avsmak för min egen kropp. Till sist mådde jag nästan fysiskt illa. Hur kan någon finna detta blekfeta äckelberg det minsta attraktivt? Mot slutet av min ansning var jag deprimerad och fylld med avsky för min egen kropp.

Jag insåg att jag på sätt och vis var en hycklare.

För jag kan inte hålla tyst om hur mycket jag tycker om olika kvinnors kroppar, både såna jag aldrig kommer att träffa men även såna jag har träffat och tycker om. Att jag gillar J’s kurvor, den guppande härligheten som är K, och den släta men ändå kurviga lilla underbara saken som är L. Samt massor med andra kvinnor jag sett och känner som jag ofta påminner om hur fina de är.

Jag älskar deras kroppar, men kan inte älska min egen. Ändå har jag just J, K och L som alla säger att jag är fin. Även Sheila säger det. När jag står där och tittar med avsmak på mig själv i spegeln inser jag att de inte bryr sig om min kropp. Min kropp är för dem visserligen en del av mig, men de pratar om min personlighet. De bryr sig egentligen inte om hur jag ser ut, för precis som jag säger åt dem så skiner personligheten igenom och gör eventuella fysiska attribut onödiga.

Jag är en hycklare. Jag kan älska alla andra kroppar förutom min egen. Min egen kropp är märkt och ärrad av att inte bli uppskattad, och jag behandlar den illa. Jag avskyr den, och därför bryr jag mig inte om den. Jag skyller mycket på saker bortom min kontroll. Jag skyller på år av mediciner och självdestruktivt leverne. Visst är det sant att det har bidragit till hur jag ser ut nu, men min brist på kärlek och uppskattning för min egen kropp är den verkligt destruktiva faktorn.

Man ska älska sin egen kropp. Det spelar ingen roll hur den är formad för det finns alltid någon annan som tycker om den. Oftast tycker de om kroppen för de tycker om personen som finns inuti kroppen. Det är sant med mina tre bokstäver. JKL. J, K och L tycker om mig för de vet vem jag är. De ser bortom min kropp. De gillar min kropp för de gillar mig.

(En parentes. Jag sitter och fnissar åt hur det av en slump har blivit bokstavsordning på dem. Förlåt. Även när jag är allvarlig så kan jag vara en clown.)

Man ska älska sin egen kropp. Men man ska inte älska den så till den grad att man blir arrogant och anser sig förmer. Men man ska acceptera hur man ser ut, och man ska trivas med det. För kanske när jag börjar gilla min kropp igen kommer jag att ta bättre hand om den? Ge den mer motion, bättre kost.

Jag ska sluta kritisera min egen kropp. Istället ska jag försöka ändra min attityd till densamma, och försöka se den som en del av mig. Mitt inre, mitt yttre. Inte som jag gjort så länge och behandlat kroppen som den där oönskade kusinen på festen.

Framtiden får se hur det går.

Bröstmjölk

Igår hittade jag den serie med fyra bilder som finns längst ner. Jag tyckte de var underbara, dels sensuellt fotograferade men också så fyllda med kärlek och omtanke på nåt vis. Två kvinnor som njuter av varandras bröst.

Det som är intressant och som överraskade mig en smula var den sista bilden, där det visar sig att den ena kvinnan producerar bröstmjölk. Jag blev inte upprörd eller tyckte det var obehagligt då jag sett flera bilder förut som haft samma tema. Skillnaden här var att det var så sensuellt på nåt vis, och ingick i det hela.

Det i sin tur fick mig att börja fundera kring det här med bröstmjölk. För bröstmjölk är en sån grej som är lite av en het potatis. Många av de människor som jag pratat med skulle aldrig vilja suga på ett bröst som producerar mjölk, eller smaka på det. Det är helt enkelt ett väldigt tabu område för dem.

Varför är det tabu? Det är naturligt, och jag vill föreställa mig att det kan vara både skönt och sensuellt som kvinna att få sina bröst stimulerade i ett sexuellt sammanhang även när man producerar mjölk. Men jag gissar att det uppstår ett tabu då bröstmjölk för de flesta associeras med barn, och barn samt allt sånt som hör därtill är ett område som många (fullt förståeligt) inte vill associera i ett sexuellt sammanhang. Som med så mycket som rör människors tankeprocesser handlar det mer om magkänsla än logik.

Är bröstmjölk verkligen så tabu som man kan tycka?

Jag har själv smakat på bröstmjölk. Ett av mina ex för väldigt många år sen producerade det, och det var oundvikligt när man hade sex att det antingen droppade eller kom i hyfsat rikliga mängder när man hade sex. Hon tyckte det var pinsamt, men även om jag då inte var i närheten av den person jag är idag så viftade jag bort hennes oro som helt irrelevant. Smaken är svår att beskriva, men den är inte otrevlig alls. Men å andra sidan var (och är fortfarande) det ingen fetisch för mig, så dropparna som kom ut var mest en småtrevlig bieffekt.

Vad tycker du? Om du är man, skulle du störa dig på att din kvinna producerade mjölk. Och du kvinna, vad skulle du tycka om att få dina mjölkande bröst stimulerade i ett sexuellt sammanhang?

Det finns som alltid många vinklar…