Confession

Människor föds med olika val i livet. Att ta ställning till vilket parti man vill stödja i Europaparlamentsvalet på söndag är ett av dem. Att ha sex är ett annat.

Jag har fått olika klagomål på att jag skriver för dåligt. Klumpesnusk frågade mig varför…

Jag var 12 år när jag förlorade oskulden. Och då menar jag ”förlorade” i ordets mening. Efter det upprepades övergreppen under tre-fyra års tid. Jag hade en kompis som bodde med sin pappa i utkanten av staden där jag bodde. Hon var en utav mina närmsta vänner, och vi umgicks mycket även utanför skolan. Jag var hemma hos henne ofta, och i början var hennes pappa bara väldigt trevlig. Mamma och han kom överens om att det var okej för mig att stanna där ett par timmar under en helgdag, så hon släppte av mig utanför huset som hon alltid gjorde. Jag hade inte pratat med min kompis, men jag vet att hon fyllde år, så det skulle bli en överraskning att jag kom om jag inte minns helt fel…

Hon var själv inte där när jag kom. Det var bara hennes pappa hemma, och han sa att vi skulle hämta henne snart, och att min mamma visste om det.
Jag vet att jag tyckte att det tog väldigt lång tid innan vi skulle åka, och jag vet också att jag tyckte det var pinsamt att vara där hemma med hennes pappa själv, särskilt då han skulle duscha.

Jag minns inte hur det gick till sedan exakt, men jag kommer ihåg tomheten jag kände, och hur ont det gjorde, hur mycket det blödde. Jag kommer ihåg hur han stönade och frustade och tillslut la sig tung över mig.
Han ställde mig i duschen och tvättade mig. Jag kommer ihåg hur smutsig jag kände mig, och att jag aldrig blev ren, fast han tvålade in mig så noggrant. Sedan gav han mig ett par av min väns trosor och la mina i en gul påse och knöt ihop.

Efter den gången ville jag inte åka hem dit på ett tag igen, men när jag märkte hur ledsen min vän blev när jag undvek henne i skolan, fick jag så dåligt samvete. Jag mådde ju bra, och ingen skada var skedd. Jag åkte med henne hem flera gånger. Jag kände mig obekväm i hennes pappas sällskap, och det tog lång tid innan jag liksom förträngde det han gjort.

En helg skulle jag sova över hos henne, och hon fick sin första mens kommer jag särskilt ihåg, då det var en av anledningarna till att hon blev så glad senare.
Hon pratade med sin mamma i telefonen, och de samtalen brukar vara ett tag, så jag fyllde upp badkaret med vatten under tiden. Jag satt på toalocket och bläddrade i en ”FRIDA” tidning när hennes pappakom in.
Han sa att jag var vacker och gav mig komplimanger för mina stora bröst, hans dotter hade knappt fått några ännu, så han jämförde muntligt. Jag har förträngt hur det gick till, men ännu en gång vet jag att det gjorde ont, hur det blödde och hur kladdigt det kändes på min rumpa när han smetade in sin sperma på den. Han bad mig skölja av mig så att hans dotter inte skulle bli avundsjuk om hon såg hans sperma på mig kropp, och jag kommer ihåg att jag tänkte ”hur kan man bli avundsjuk på det?”.

Efter den gången hände det upprepade gånger och han överöste mig med komplimanger och sa att han hade blivit kär i mig. Jag vet att han slickade mig en gång så att jag fick orgasm, och jag vet att det var då jag insåg att jag förmodligen var kär tillbaka.
Det här har fått mig att i efterhand inse att endast man själv kan välja när man vill kalla sig oskuld eller inte.
Det här är orsaken till varför jag så bestämt hävdade mig som oskuld, fast jag i själv verket inte var det, inte ens lite…

Jag vägrade inse att jag inte fick välja som alla andra. Varför fick inte jag vänta med sex tills jag valde det själv? Varför var mitt behov av orgasmer så strakt i flera år efter det? Varför ville jag ha någon annan till hjälp för att komma? Varför fick de inte knulla mig?

Jag kopplade orgasmen till trygghet och njutning. Kukar skadar. Friktionen gjorde ont. Sex gjorde ont…

Jag hade inte velat skriva det här. För jag söker inte empati. Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig. Det är honom det var fel på, inte mig. Så kommentera det inte ens, för det är inte synd om mig. Det är synd om honom, han som inte förstår vad han utsatte någon för.
Visst gör det fortfarande ont när jag ibland ser honom, hatet bubblar över. Hans hånleende sätter sig på näthinnan i flera veckor efter dessa tillfällen.
Men jag vill inte ha empati, för jag behöver det inte.
 
Det här är anledningen till att jag inte skriver så bra. Jag vågar inte vara helt öppen nu när det är på riktigt. Innan har det varit så meningslöst med allt snack om sex hit och dit, men nu har jag själv valt att inte vara oskuld längre, och jag är kär. Det är det som gör det så svårt. Jag vet inte hur jag ska bete mig riktigt. Men jag gör så gott jag kan.

Människor föds med olika val i livet. Ibland får man välja själv, ibland väljer andra åt en…

Läs även dessa inlägg:

8 reaktion på “Confession

  1. Lexi

    Jag tycker att du var oskuld efter också, men det är väl för att jag tänker inte att penetration betyder att oskulden är borta. Han spräckte din mödom men din oskuld valde du själv att ge till den mannen du träffar nu…
    Jag kände att de tidigare inläggen var lite, ytliga, som om du inte ville komma rakt ner till botten av dina känslor, förstår varför nu. Du skriver väldigt bra när det kommer från hjärtat.

    Svara
  2. Jens

    Väldigt ”fint” skrivet, om man nu kan säga så. Det föll faktiskt en och annan tår när jag läste inlägget.

    Kram

    Svara
  3. Mia

    Jag måste säga att du är stark som vågar berätta och stå ut med att möta honom, gissar på att det inte finns något sätt att straffa honom på nu längre.
    Jag är också imponerad att du inte vill ha medlidande, att bli offer-iserad så som många utnyttjade blir. Det är inte ditt fel som du säger, mycket bra insikt.
    Gillar sättet du ser på begreppet oskuld, att välja när man kan ge bort den istället för att anse den stulen.

    Svara
  4. M

    Jag vet inte vilka som kommenterat att du skriver dåligt, men så är iallafall inte läget. Du skriver ”ungt” och bra och du friskar upp den här bloggen jättemycket. Alla ni 3 skriver på ett starkt personligt sätt, och det är det som gör den så bra, att det är sådan variation. 🙂

    Svara
  5. S

    Tycker du skriver bra. Det tyckte jag redan från början. Förstår inte att människor orkar klaga… Lycka till med skrivandet i framtiden!

    Svara
  6. ND

    Starkt att du vågar utlämna så mycket personlig smärta. Hoppas de skyldiga fick vad de förtjänade.

    Kommer vi se en markant förbättring av dina inlägg efter detta?

    Svara
  7. Jossy

    Jaa… Världen är liten, kära Phia. Jag log när du skrev att du inte vill ha empati. Vi har ibland samma inställning, men vi har förmågan att välja när vi är vuxen nu. Inte som barn eller ungdom.
    Du var 12 år medan jag var 6 år gammal, men jag hade tur eftersom det kunde ha varit värre. Det visade i efterhand att jag var inte den enda barn, utan även andra pojkar och flickor har också råkat ut och värre. Skillnaden är jag vågade att berätta för omvärlden och de skyldiga fick sitt straff via tingsrätten och hovrätten. Att de skyldiga kunde inte gömma längre från samhället. En av de fick dödlig cancer och den andra kunde inte bo kvar, utan flydde från stan och skammen. Ibland är livet rättvist.

    Nu känner jag ingen skam längre, men jag kan inte låta bli att tänka hur det gick för pojkar och flickor, som är nu vuxen?

    Jag vet inte. Men jag undrar om det är mer känslig för killar att berätta att de har råkat ut för sexuella övergrepp än tjejer?

    Som sagt… Det är mycket vanligare än man tror.

    Bara du vet, så gillar jag dig som du är.

    Svara

Skriv en kommentar!