Dejting på nätet

Hur möter man den stora kärleken? Enligt olika källor finns det ett flertal sätt. Det klassiska sättet som presenteras i en uppsjö av amerikanska filmer och tv-serier är via nåt som kallas ”dating” eller på svengelska: dejting. Detta går i korthet ut på att man träffar någon slumpmässig människa som man kanske fattar lite spontan attraktion för och bjuder ut dem på en date/dejt.

(En liten parentes: Jag har otroligt svårt för svenskifikationen på diverse utrikiska ord. Mejl, sajt, dejt, osv. Det kryper i mig när jag tvingas använda dem. Jag ogillar t.o.m. ordet ”blogg” och föredrar officiellt att stava det med ett G och inte två. Ändå kommer jag ofta på mig själv med att skriva svenskifierade ord för man möter dem varje dag och de hamras in i ens medvetande. Resten av inlägget kommer jag dock att använda dem för enkelhetens skull)

När man sedan går ut på en dejt finns det olika regler man ska följa. Man kan gå på bio, middag, ta en fika. Möjligheterna är oändliga.

Iom nätets intåg har möjligheten att träffa sitt livs kärlek ökat exponentiellt. Det är otroligt lätt att träffa människor via Internet. Jag själv kan inte minnas någon av mina flickvänner som jag träffat på nåt annat vis. Jag har lärt känna dem via chatter, via forum, ja t.o.m. via den här bloggen.

Men nåt jag inte har lärt känna dem via är någon av de sajter som drivs kommersiellt i detta ändamål, och faktum är att jag tycker ganska illa om dem.

Det finns en uppsjö av ställen som lovar att koppla ihop dig med ditt livs kärlek mot betalning. Match.com är en av dem, och den enda jag kommer på så här på rak arm. Jag såg deras reklam på TV häromdagen, där de påstod sig ha ”skruvat upp” möjligheten till kärlek, och det enda man behövde göra var att bli medlem och pröjsa medlemsavgift så skulle potentiella kandidater formligen ramla ner i ens knä.

Cynisk som jag är började jag fundera vidare. För jag tycker nämligen att kommersiella dejtingsajter är nånting riktigt cyniskt. Den riktigt cyniska och elaka biten hos mig är övertygad om att man utnyttjar ensamma och osäkra människor. Man lockar in dem med glassiga reklamfilmer, ihåliga löften, och sen låter man dem löpa gatlopp allt medan man låter deras kreditkort gå varmt.

Nej, så illa kan det ju knappast vara. Men jag är ändå skeptisk till konceptet. Ibland undrar jag hur cyniskt dessa sajter drivs. Jag minns en sajt (jag minns inte vilken, kanske var det Match?) som för medlemskapet gav användaren en begränsad uppsättning med profil-sökningar per månad. Ville man titta på fler människors profiler fick man köpa en uppsättning profil-krediter.

Jag tror att det är skrämmande lätt att utnyttja kärlekskranka människor. Jag tror mindre ädla människor har utnyttjat kärlekstörstande människor sedan tidernas begynnelse. Se bara på allt strunt som man försöker kränga via spam i inkorgen. Sprayer, deodoranter, olika ”magiska” amuletter som ska göra en oemotståndlig hos det motsatta könet.

Men, åter till ämnet. Dejtingsajter. Jag tror det finns många bra dejtingsajter. Men jag tror inte att någon av de stora kommersiella drakarna är mycket bättre på det än någon liten som drivs idéellt. Jag tror jag skulle lita mer på någon liten hemmagjord sajt än nåt stort glassigt schabrak som lovar guld och gröna skogar mot betalning.

För när man kokar bort allt strunt så är en dejtingsajt ändå bara en förmedlare, och det spelar ingen roll om den är stor eller liten för när förmedlaren väl gjort sitt beror det på människan hur det går. Jag undrar verkligen hur de stora kommersiella sajterna känner att de kan ”garantera” kärlek? Har de verkligen en större framgång med att koppla ihop människor?

Jag tvivlar starkt på det.

Läs även dessa inlägg:

6 reaktion på “Dejting på nätet

  1. Juliette

    Jag spanar runt på en site som är gratis..rätt trevligt men mest för att det är fantastiskt att se hur många olika typer av människor det finns..så ska man träffa den rätte får man ge det lite tid. Det borde finnas nån därute. Sen fick jag en tanke, mycket pga mina egna tankar som lös, ledig och funderande…tänk en datingsite endast för polyamorösa…hur skulle det se ut?:-)

    Svara
  2. seeker

    Håller med dig 100%. Tillhör själv dom som blivit indragen i detta skit. Numera raggar jag traditionellt på krogen.

    Svara
  3. klumpesnusk Inläggsförfattare

    Dock bör det återigen påpekas att nätet är ett SUVERÄNT ställe att träffa folk, bara man undviker de stora kommersiella dejtingsajterna som lovar guld och gröna skogar bara man betalar för det.

    Går alldeles utmärkt att hitta en partner, sambo, flickvän, pojkvän, knullkompis eller vad man nu söker på alla andra ställen också.

    Svara
  4. Porrtrollet

    Personligen träffar jag alla mina älskare på nätet.

    Det lät lite tragiskt ut när jag sa det >.<

    Men det är det inte! Bara så myckt lättare att lära känna och komma någon nära på nätet när alla ytliga regler tillfälligt blir satta ur spel.

    Svara
  5. Juliette

    Ja verkligen, det är verkligen ingen skit, och tusen gånger bättre än krogragg..absolut underbart att lära känna folk på detta sätt och det gäller ju även rena chattsidor och communitys. Pröva ni som aldrig gjort det!!

    Svara
  6. Frallan (om sex)

    Jag gjorde misstaget att testa just Match.com. De drog pengar från kontot utan medgivande (hävdar jag i alla fall) och det kändes som om allt det gick ut på var att de som företag skulle tjäna pengar. Gillade inte alls med andra ord.

    Jag har inte testat någon annan sida efter det men är inte helt emot tanken. Men är det någon som har några tips på bra gratissidor?

    //Frallan (om sex)

    Svara

Skriv en kommentar!