Min flickvän har en älskare

… och det är jag bara glad för.

Det bör kanske poängteras också att hon än så länge inte har träffat honom, men det är på gång. Förhoppningen finns att han ska bli en permanent del i hennes liv under den överskådliga framtiden.

Så, låt mig berätta lite om varför det här är en sak som jag är fullständigt nöjd med.

Först och främst beror det på att hon och jag har ett distansförhållande. När man bor långt ifrån varandra och bara kan ses med ojämna mellanrum blir det rätt stort sug efter sex, närhet och att ligga naken i sängen nära en varm kropp. Därför sa jag ganska tidigt när vi insåg att vi hade ett förhållande att jag var ganska säker på att för min del var det helt okej för henne att ha en älskare som kunde förse henne med sex, närhet, ömhet och en varm kropp att ligga nära och mysa med.

Människor behöver nämligen sånt. Vi behöver regelbundet sex. Vi behöver närhet, ömhet och omtanke.

Hon var givetvis rätt skeptisk till att hon skulle vilja ha en älskare. Mest för att hon var rätt traditionell av sig i sin syn på förhållanden. Inget fel med det, men ju mer vi pratade desto mer övertygad blev jag att för min egen del var det helt okej, och inget som störde mig. Jag kände mig trygg med henne, jag kände mig trygg med vad hon kände för mig, och slutade känna mig hotad av andra män. Hon var dock rätt säker på att hon aldrig skulle acceptera den här generositeten (eller vad man nu ska kalla det?) som jag gav henne.

Förrän nu, åtminstone. Nu har hon en karl på tråden, och det är en gammal goding i hennes liv. En kille som hon har pratat med via nätet av och till i massor med år, och det har alltid funnits en viss sexuell spänning mellan dem. De har aldrig träffats, men spänningen har alltid funnits där. Nervöst tog hon upp ämnet i Lördags och vi pratade om det. Hon erkände att hon gärna skulle träffa honom, men undrade vad jag tyckte om det.

Jag minns inte exakt hur samtalet gick, men lång historia kort tyckte jag att hon skulle träffa honom, och om den här sexuella spänningen fanns även när de träffades i person så tyckte jag att de skulle utforska det. Hon var osäker, men ju mer vi pratade om det, desto mer slappnade hon av och förstod att jag hade inga problem med det.

Tvärtom, jag finner faktiskt tanken mer än bara lite eggande.

Så vad är jag för slags kille som är helt okej med tanken på att min flickvän har en älskare? Tycker jag inte det är konstigt att hon vill ha en till karl som kysser henne, smeker henne, som sätter på henne?

Nej, jag tycker faktiskt inte det är så konstigt. Jag har utvecklats enormt mycket de senaste åren i min syn på sexualitet och jag känner mig inte hotad av det här alls. Jag vet vad jag känner för henne, och jag vet vad hon känner för mig. Jag är trygg med henne, jag litar på henne. Jag vet att hon älskar mig, och att en älskare inte kommer att ändra på det. Jag vill att hon ska vara nöjd, glad och tillfredsställd. Kan jag inte befinna mig på plats så är det här en lösning på problemet.

Litegrann är det kanske en del av hur polyamorösa brukar definiera sina partners – att de inte kan äga sina partners, och därmed inte har någon rättighet att bestämma över dem. Lite är det kanske så jag känner, att jag inte äger henne och därmed inte kan sätta restriktioner på vad hon gör eller inte gör.

Men det är långt ifrån hela biten till varför jag är okej med det här. Jag bara är okej med det. Jag känner mig inte hotad. Jag känner mig inte svartsjuk. Jag känner mig fri på ett sätt som jag aldrig känt förut när jag varit i ett förhållande. Det finns ingen svartsjuka inuti mig kring det här. Ingen cynism. Ingen oro.

Den enda känslan jag möjligtvis känner för det här (förutom en allmänt positiv och uppmuntrande känsla) är en mild avundsjuka. Inte att förväxlas med svartsjuka, jag är bara lite milt avundsjuk för jag vet hur skön hon är. Jag vet hur mjuk hon är. Jag vet hur våt hon blir, hur härligt hon stönar. Jag vet hur underbart kåt och porrig hon är. Men det är en bra typ av avundsjuka, för jag känner inget behov av att börja bestämma. Det är en glad avundsjuka, typ ”ååh, det där är så skoj! Lyckans ostar!”

Hon tycker hon är lite av en hycklare eftersom hon har stora problem med att tänka på om jag skulle ha en älskarinna. Men det gör inget, jag har än så länge inte känt nåt behov av en älskarinna och om det orsakar henne oro och svåra tankar så låter jag bli. Jag skämtade häromdagen och sa att jag är en sexuell kamel om det krävs – jag kan gå torr genom öknen och klara mig fint. Hon däremot behöver regelbundna vattenhål.

Eftersom jag inte kan vara hennes vattenhål hela tiden, så har hon en älskare som kan ge henne närhet, lite ömhet och ordentliga påsättningar. Han vet vad han är, han känner till sin roll. Och jag är helt okej med det.

Läs även dessa inlägg:

11 reaktion på “Min flickvän har en älskare

  1. emma

    Jag är gift med min man sedan 2 år tillbaka. Vi unnar varandra att ha älskare/älskarinna! Vi älskar varandra och har grymt bra sex tillsammans. Att sen ha sex med någon annan gör det bara spännande … Och vårat sexliv blir bara bättre också .

    Svara
  2. cockwalk

    Tror inte jag skulle kunna släppa lös flickan på det sättet. Jag skulle aldrig kunna dra över någon annan heller.

    cockwalk’s senaste inlägg..

    Svara
  3. klumpesnusk Inläggsförfattare

    Rick: För dig är det självklart. För mig är det självklart. Men det är inte självklart för alla människor, och jag känner inte att jag måste försvara det. Samhället är genomsyrat av attityden att förhållanden ska vara slutna klubbar och att man svartsjukt ska vakta varandra som hökar.

    Det är i första hand ett sätt för mig att tänka kring ämnet samt att dela med mig av mina erfarenheter. Jag har inte alltid tänkt som jag gör nu, och därmed har jag ändå ett behov av att bearbeta och tänka på det, och det görs bäst via skrivandet.

    Man kan inte bara släppa ut örnen i frihet utan att först låta den acklimatisera sig, typ 🙂

    (Hoppsan, inser nu att jag gör två referenser till flygande rovfåglar – det var ren slump, jag lovar! Sist men inte minst, du och ditt parti har min röst i såväl EU-valet som riksdagsvalet. Jag är hedrad att du hittar hit till mitt lilla hörn på nätet)

    Svara
  4. Rick m.fl.

    Det är ganska förmätet (men tyvärr vanligt) att som du Rick ta för givet och förutsätta att det var ett försvarstal med din utgångspunkt och underliggande mening att ni som är polyamorösa är så öppna och ärliga utöver det vanliga.

    Att förklara något behöver självklart inte vara samma sak som att försvara något.

    Svara
  5. Poly09

    Ju fler som öppnar upp relationer för polyamori detso bättre. Det hör samman med vår ökade förståelse för människors behov av ett varierande och bra sexliv för välbefinnandet. Det hör också samman med insikten om skillnaden mellan kärlek och sex. I ditt fall handlar det om att du inser att din tjej, i distansförhållandet, inte kan få tillräcklig sexuell tillfredställelse. Du släpper tyglarna och hon tar för sig sexuellt. Era känslor för varandra består. Polyamori for life!

    Svara

Skriv en kommentar!