Ibland känner jag mig lite homosexuell…

För snart ett decennium sen hade jag en bekant som vi kan kalla för J. Det här var 1999, och J var ungefär så homo som en kille kan bli utan att gå upp i rök. Om ni slår ihop Carson från Fab 5 och Jean-Pierre Barda så fick ni J, ungefär. En riktig fjolla, men fruktansvärt charmig, öppensinnad och väldigt lätt att umgås med.

En ganska berusad kväll nån gång hösten 1999 var jag på en fest och han dök upp. Föga ovanligt styrde diskussionen mot vad man gillar att sätta på. J satt för ovanlighetens skull mest och lyssnade (han brukade annars vara navet i såna diskussioner) och vi började diskutera läggningar. Diskussionerna var väldigt lättsamma och det var gott om skratt.

Plötsligt så frågar någon J vad han tycker om tjejer och varför han föredrar killar i sin säng. Väldigt lättsam fråga, och J ler och svarar ungefär att

”Det är för att tjejer är så himla ugly!”

Vi skrattade gott åt det här och jag har inte tänkt på det här samtalet på snart tio år. Men tidigare idag när jag slösurfade runt bland snusk hittade jag massor med bilder av modellen nedanför.

När jag ser såna bilder blir min reaktion motsatt. Jag tycker inte de är sexiga. Jag tycker inte de är snygga. Jag blir inte upphetsad av dem. Min reaktion är oftast fullständigt tvärtom. Jag känner mig avtänd, uttråkad, ointresserad. Faktum är att jag tycker såna här bilder är så fruktansvärt fula. Inte nog med att kvinnor objektifieras genom dem, de är dessutom så gravt onaturliga och korrigerade att det är som att titta på en vägg. Här finns ingenting som jag tycker är vackert. Det är som att titta på bilder föreställande hamburgare.

Och när jag såg en sån här bild tidigare idag mindes jag J’s uttalande. Tjejer är så himla ugly. Eller, egentligen inte. Jag älskar kvinnor, men såna här bilder finner jag bara så otroligt avtändande. När jag ser såna här bilder får jag en liten förståelse för hur en homosexuell man kanske känner om han får förslaget att krypa ner med en tjej. En känsla av milt-till-mellanstarkt äckel, ungefär som om man föreslagit att han kryper till sängs med en ko eller sin hund.

Jag vill inte ha såna kvinnor i min säng. Jag vill ha en riktig kvinna i min säng. En kvinna med celluliter, lite valkar och bröst som faktiskt lyder tyngdlagen. En kvinna som inte ser ut som en blandning mellan Barbie och Paris Hilton. En kvinna som har hud istället för vaxduk. En kvinna som inte alltför ofta rakar benen, och som vågar gå utanför dörren utan att ha spacklat ansiktet som om det var begravning.

(Glöm inte bort tävlingen heller. Håll ögonen öppna efter andra halvan!)

Läs även dessa inlägg:

5 reaktion på “Ibland känner jag mig lite homosexuell…

  1. Karin

    Sitter här och kollar runt på olika bloggar och kommer till din, ser detta inlägget och blir förnedrad?! Vad är det för stil att skriva i din annars så sunda blogg?!! Smala kvinnor är också människor, dom behöver inte vara redigerade, anorektiska eller ha något annat fel bara för att dom är SMALA!
    Hade den Andra bilden tex varit redigerad tror jag absolut inte att hennes lår eller lovehadles hade sett ut på det viset?
    Eller den första bildens kvinna hade haft bröst som inte ”hängde” lika mycket?
    Usch, jag blir upprörd när folk ska trycka ner smala tjejer och upp mulliga bara för att ”smala” tjejer är sjuka och blablabla…
    det finns vissa typer av människor ja inte gillar också.. men det skriver jag inte om i min blogg, det har jag för mig själv.

    Karin’s senaste inlägg..byt ögonfärg idag:)

    Svara
  2. klumpesnusk Inläggsförfattare

    Karin: Jag beklagar verkligen att du blev så upprörd. Klart att smala tjejer har precis lika mycket rätt att vara smala som nån annan. Jag är ingen sån ”omvänd rasist” utan tycker bra om smala tjejer. För mig spelar det ingen roll om man är smal eller tjock så länge man är sig själv och trivs med det. Visst, jag föredrar tjejer med kött på benen, men även smala tjejer kan få mig att le.

    Mitt inlägg handlade mest om hur jag inte längre finner nånting som syns i tidningar och magasin attraktivt. Inte för att det är smala tjejer, utan för att jag vet att de kvinnorna inte existerar. Jag tittar på många bilder i tidningarna och ser hur de har blivit redigerade – hur huden har slätats ut, hur rynkor tagits bort, hur valkar suddats ut, hur lår har blivit smalare på digital väg.

    Det är dockifieringen (om det finns ett sånt ord) av kvinnor i media som fick mig att skriva det här. Hur man tar nånting som är vackert, och gör det till en produkt. Hur den processen äcklar mig. Kvinnorna äcklar mig inte, inte i sig åtminstone. Men resultatet och processen gör mig illamående, och får mig att reagera. Det är fabricerat, konstgjort och plastigt. Det är inte kvinnligt.

    Om du tror mitt inlägg var en reaktion mot naturligt smala kvinnor, då missförstod du det. Det var det inte. Det var en reaktion mot massproduceringen av absurda skönhetsideal.

    Svara

Skriv en kommentar!