Den lesbiska incidenten

För rätt många år sen var jag på en fest. Jag visste det inte då, men inom några månader skulle jag flytta in hos värdparet och bli deras rumskompis. Det här hade jag dock ingen aning om när det begav sig, utan jag njöt istället av en bra fest.

Musiken var hög, men det gjorde inget eftersom det var bra musik. Spriten flödade relativt fritt, men ingen var otrevlig, och alla femtusen människorna som var inklämda i lägenheten hade oförskämt roligt. Jag själv hade vansinnigt roligt, och hade spontant blivit pussad av tre helt orelaterade tjejer som alla tyckte jag förtjänade en puss för min enorma charmighet.

Kort sagt, mitt humör var på toppnivå.

Därför blev jag lite nyfiken när jag såg en tjej sitta på en pall i ett hörn. Hon samtalade inte med någon, och även om hon inte verkade ointresserad av att vara där verkade hon mest intresserad av att sitta i lugn och ro och smutta på sitt vinglas.

Jag gick fram till henne, hälsade och vi började prata litegrann. Om vädret, lite mild politik, mitt geografiska ursprung. Mitt självförtroende steg och jag kände att jag hade halva inne. Hon hade t.o.m. börjat le litegrann, även om vinglaset fick större delen av uppmärksamheten. Till sist tog jag steget och frågade om hon kände för att gå ut och äta en bit nån dag.

Svaret jag fick blev rätt abrupt.

”Nejtack. Du förstår… jag gillar tjejer. Jag är lesbisk. Du är hemskt trevlig, men inte min typ om du förstår?”

Min första reaktion blev irritation. Jag trodde att hon hittade på nåt för att slippa mig. Efter nån sekund insåg jag dock att det var löjligt, hon hade pratat med mig en bra stund, så därför måste det vara sanning eftersom hon talade om det relativt fort för att slippa pinsamma situationer. Mitt ego hade fått sig en törn, men jag repade mod hyfsat snabbt och efter några glas med självförtroende var jag återigen en pånyttfödd casanova. Jag var elegant, jag var charmig, jag var rolig men med en lite mörk sida av allvar bakom gluggarna.

Jag hamnade i en diskussion om nånting med några andra människor. Jag minns inte alls vad vi pratade om, men det var en intressant diskussion. En av debattörerna var en otroligt attraktiv tjej. Hon hade kortsnaggat hår, men utan att se ut som en motorcykel-flata. Kort kjol med mörka strumpor. En t-shirt som gjorde reklam för ett rockband jag aldrig hört talas om. Hon log mycket, pratade utan avbrott och hade den trevliga ovanan att hon gärna rörde vid folk och la sin hand på deras axlar när hon pratade med dem. Hon drack öl. Nån mörk vätska som till färg och konsistens snarare påminde om motorolja än en dryck. Jag gillar själv en Stout då och då, men den här bärsen verkade mest härröra från en annan planet.

Det kollektiva samtalet bröt upp, och jag stod en stund och pratade med henne. På nåt vänster gled vi in på dator-saker, internet, modem, hårddiskar. Egentligen fantastiskt tråkiga samtalsämnen för en fest, men eftersom hon hela tiden la sina händer på mig gjorde det inte så mycket.

Till sist tog jag mod till mig. Hon MÅSTE ju vara intresserad av mig! Så som hon tafsar och ler och inte skriker i högan sky så fort jag kom nära. Så jag frågar henne om hon är intresserad av att gå ut och äta en bit nån dag, kanske gå på bio? Hon frågar om jag menar som en dejt? Ja, nånting sånt menar jag ju såklart.

Plötsligt ser hon väldigt road ut. Min förvirring måste ha lyst som en ficklampa i hennes ansikte, för hon vänder mig 180 grader och pekar på den lilla blygsamma tjejen som fortfarande sitter lugnt i sitt hörn och smuttar på sitt påfyllda vinglas.

”Ser du den där tjejen?” frågar hon mig.

Javisst ser jag henne. Vaddårå?

”Det är min flickvän. Tänkte att du borde veta det.”

Om jag hade kunnat hade jag sjunkit genom jorden där och då. Om ett hål hade öppnat sig brevid mig hade jag tagit ett svanhopp rakt ner i det. Aldrig nånsin i mitt liv hade jag lyckats råka ut för nånting som var pinsamt på ens samma skala som det här. Även om det var slump var jag generad bortom beskrivning. Jag stammade ur mig en ursäkt, avvek fort från festen och gick hem och begravde mig i sängen av skam.

Epilogen till den här lilla incidenten var att nästa kväll knackade det på dörren. Det var de två tjejerna, som tydligen hade insett vilken fantastiskt pinsam händelse jag råkat ut för, och blev lite oroliga för hur jag mådde. De hade fått min adress från festvärdinnan, och tagit en tur till mig för att se så allt var okej. Som plåster på såren hade de tagit med sig färska vaniljbullar, och vi fikade lite improviserat i det lilla kyffe jag bodde i då.

Vi blev faktiskt rätt goda vänner efter det. Jag önskar jag kunde minnas vad de hette, men vi hade gott om kul tillsammans. Ofta brukade vi gå ut tillsammans och spana in tjejer. Det är nånting speciellt att ragga tjejer tillsammans med två flator – det är som att ha nån på insidan. De vet alla knep, de kan alla ursäkter, och de har otroligt bra smak vad gäller kvinnor. Åtminstone hade de här två flatorna det, och jag saknade dem länge efter att jag flyttat ifrån dem.

Läs även dessa inlägg:

Skriv en kommentar!