det är knepigt att skriva blogg

Jag läser om hur det går borta hos Lyckliga Paret. De frågar sina läsare varför de sviker, och svaren är ganska entydiga: det har blivit tråkigt att följa det som läsarna uppfattar som en nedåtgående misär.

Så jag sitter här på min kammare medan sambon surfar snusk på andra datorn och funderar över det här med att skriva en blogg. Vem skriver man för egentligen? Skriver man för sina läsare eller för sig själv?

Lyckliga Paret har såvitt jag förstått använt sin blogg som nåt slags relationsterapi. De skriver om det som berör dem, och det som orsakar gnissel i deras förhållande. Men jag undrar, är den det enda sättet de använder för kommunikationen? Jag hoppas verkligen att de pratar med varandra separat, och att det som vi läsare får via deras blogg är en något destillerad och sammanfattad version.

Vidare funderar jag över hur man ska skriva sånt här egentligen. Min egen attityd är att jag skriver för min egen skull, jag känner inte att mängden med läsare avgör kvalitén på det jag skriver om. Men var går gränsen? Ska man anpassa sina skriverier för att locka en publik, eller ska man stå järnhårt och strunta i sina läsare? Gör man det förstnämnda blir man skräp som Alex Schulman och gör man det andra blir man istället en insnöad pretentiös självbeundrare (tror jag).

Men men, snart ska det återgås till att pratas om kukar och fittor här igen. Jag är förresten glad att förra bilden uppskattades, kanske kommer det mera? 😉

Läs även dessa inlägg:

2 reaktion på “det är knepigt att skriva blogg

  1. SwedishTeen

    Efter att jag bytte till ny domän ramlade jag bort från Google, varvid en hel del besökare därifrån försvann.
    Men jag uppskattar mer de som går in och läser bloggen trots detta. Som har den som bokmärke istället för de som sökte på ordet ”djursex” och kom in på detta inlägg:
    http://www.swedishteen.nu/2006/05/djuriskt-sex.html
    (Jag antar att de inte hittade vad de ville.)

    När jag började blogga trodde jag inte att jag skulle få en enda besökare, men jag ”horade” ändå på Bloggtoppen.se och vipps så började folk trilla in.

    Jag skriver nog mest för min egen skull och jag tror (nyper mig i armen) att jag struntar i antalet besökare – vilket går lite isär med det jag älskar allra mest: vilket är kommentarer på inlägg.
    Hellre några få ”power users” som besöker bloggen hela tiden och kommenterar, än tusen besökare inkastade från Google som inte orkar säga ett smack.

    Svara
  2. Lyckliga Han

    Knappt något på vår blogg har skrivits utan att ha pratats om förut. Det har funnits tillfällen när vi närmat oss att gräla via bloggen, och det har inte varit lyckat.

    Kul att ni börjat skriva bägge två!

    Svara

Skriv en kommentar!